Bakgrund

fredag 8 februari 2013

Småkakor - nostalgi och minnen

Jag älskar småkakor, jag älskar att baka dem och jag älskar att äta dem. Men varför? Vad är det med dessa små, söta och frasiga mumsbitar som får mitt hjärta att sväva?

För mig är småkakor fulla av minnen, de står för trygghet, gemenskap och fest. Jag har bakat småkakor så länge jag kan minnas, bokstavligen. Mitt första minne är när mormor och jag står i köket och bakar.

När jag var liten så bodde min mormor hos mig och mamma. Efter lunch så hämtade hon mig från min dagmamma och så gick vi hem och hittade på något roligt innan mamma kom hem från jobbet. Ofta så bakade vi, antingen bullar eller småkakor. Mormor ställde mig på en stol vid bänken och så fick jag en bit deg att göra vad jag ville med. Det blev gubbar och blommor och katter och det smakade ofta inte alls lika gott som mormors eftersom jag hade i hur mycket mjöl som helst i mina försök att forma degen. Men det var roligt och det var en stund på dagen då det bara var jag och mormor.


Inte den bästa bilden, men här är jag ungefär tre år och hjälper mormor att mala mandlar. Lägg speciellt märke till att jag bara använder en socka.

Så där började mitt förhållande med småkakor. Men det slutade inte där. 

I min familj så lever verkligen "kaffe och sju sorters kakor" kulturen. Om någon inte skulle bjuda på kaffe och tillbehör när man kommer på besök så skulle det anses som oartigt, snålt och näst intill oförlåtligt och man skulle inte få glömma det det närmsta 5 åren. 

Så småkakor tar mig även tillbaka till när man var liten och satt där vid matsalsbordet som dukades med kaffekoppar och fat, ett glas saft till mig och så kom fatet med bullar och kakor. Alla de olika färgerna och dofterna inbjöd till att smaka. Men väluppfostrad som man var så satt man där och försökte bestämma sig för vilken man skulle börja med. Efter en evighet så bjöds man att börja och snabbt som en iller var man där och norpade åt sig ett par kakor. Sedan började väntan på om någon skulle säga att man fick ta om. Jag har alltid varit ett kakmonster, kommer nog alltid att förbli ett.

Nu för tiden så är kokor en symbol för att träffa släkten, umgås och ha kul. Jag skulle själv aldrig kunna tänka mig att inte servera kaffe och kaka om jag fick besök. Men så älskar jag ju verkligen att baka dessa små underverk. 

Att baka småkakor är en fröjd, de är så enkla men samtidigt så komplexa. Man slipper vänta på att de ska jäsa och det är enkelt att leka fram nya smaker. De är lätta att förvara, om de nu varar mer än två dagar... finns det egentligen någon orsak till att inte älska småkakor?

torsdag 7 februari 2013

Kundservice

Med våren i antågande så var det dags att beställa hem frökataloger från lite olika företag. Jag gillar att ha kataloger som jag kan bläddra i och som jag kan ta med ut i trädgården.

Bland annat så beställde jag en från Impecta. Jag älskar deras sortiment, de har gamla kultursorter, örter och massor med andra roliga frön. Så i går så öppnade jag brevlådan och hittade:


Tio stycken frökataloger från Impecta.... Jag vet inte om de var oroliga att jag skulle slarva bort de första nio eller om de bara hade några extra över. Men nu har jag i alla fall frökataloger så att det räcker till både släkt och vänner. Det är kundservice det ;)

onsdag 6 februari 2013

Laga mat till bara mig

Det är förmodligen svårt att missa att jag älskar att laga mat och baka. Att prova nya rätter, smaker och kombinationer är vansinnigt roligt enligt mig. Tills det att jag ska laga mat till mig själv när jag är ensam. Alla inspiration bara försvinner.

När jag lagar mat som jag ska äta här i min ensamhet så brukar två regler styra vad jag lagar: det ska gå fort och det ska bli så lite disk som möjligt. Jag erkänner att det inte inbjuder till kulinariska mästerverk, men det är i alla fall så man blir mätt och det brukar smaka riktigt hyfsat.

Ofta så blir det pasta, nudlar eller ris som står till grund, det beror på att jag är lite för lat för att skala potatisen. Sedan slänger jag ihop något som passar till. En favorit för tillfället är nudlar, wookade grönsaker och antingen kyckling, bacon eller räkor till. snabbt, gott och enkelt.

När jag däremot får gäster, även om det bara är mamma som kommer över på lunch, så kan jag tillbringa timmar i köket och kan gladeligen diska i flera dagar. Då kan jag plocka fram de där avancerade recepten som jag har drömt om att få göra. Då är det roligt att laga mat. Visst är det konstigt?

När jag var liten så bodde min morbror Lasse (egentligen min mammas morbror) i ett litet hus i skogen ensam. Han hade massor med olika djur och han var en av mina favorit släktingar. Men han levde nästan helt på pannkakor, vilket jag tyckte var väldigt märkligt. Men nu förstår jag det på ett annat sätt, inte för att jag skulle kunna tänka mig att leva på pannkakor. Men när den sista gnuttan fantasi försvinner och jag står där och glor in i kylskåpet och undrar vad jag ska laga för mat, då är det väldigt lätt att göra pannkakor.

För mig är mat något socialt, något man delar med andra människor. Så när jag är ensam så fattas den viktigaste ingrediensen känns det som. Så jag får fortsätta att passa på när jag får besök.

Hur ser det ut för er andra där ute? Tycker ni om att laga mat när det bara är ni som ska äta?

tisdag 5 februari 2013

Månggifte - borde det vara lagligt?


Idag tänkte jag ta upp ett ämne som kanske inte är så förväntat: månggifte eller polygami. Men det är något jag har grubblat på en tid. Här om dagen snubblade jag in på tv-programmet "En man och hans fruar". Titeln är ju ganska självförklarande, det handlar om en man i USA som har fyra fruar och 12 (?) barn. Avsnittet jag gled in i handlade om hur de var tvungna att mer eller mindre fly från en stat till en annan för att myndigheterna inte skulle sätta mannen i fängelse och tvångsseparera de fyra fruarna med respektive barn. Detta fick mig att fundera.

Jag kan inte tänka mig att leva så, med "syster fruar". Ska jag någon gång gifta mig så ska det vara jag och min man i förhållandet. Å andra sidan så har jag ingen längtan efter att bli homosexuell heller, men ändå har jag alltid varit för att homosexuella ska ha samma rättighet som heterosexuella vad gäller giftemål.
Jag vill också påpeka att detta gäller vuxna människor som samtycker till den livsstilen. Där alla personerna i familjen gemensamt fattar beslutet om att gifta sig med någon ny.

Så varför är månggifte olagligt? Det finns egentligen inget bra svar på frågan. Det är en moral etiks lag som bygger på gamla seder och moral. Vissa säger att det skulle bli oändligt komplicerat att  reda ut arvsrätt, försörjnings skyldighet osv inom en familj med månggifte. Jag anser att det inte behöver bli krångligare än vad man gör det.

Vad gäller arv så har ju även idag halvsyskon samma arvsrätt efter den gemensamma föräldern. Om x gifter sig med y och får 1 barn, sedan skiljer sig från y och gifter sig med z och de får 2 barn. Så när x dör så kommer alla 3 barnen vara bröstarvingar till x. Varför det skulle fundera annorlunda bara för att x var gift med y och z samtidigt förstår jag inte. Likaså förefaller det självklart att y's barn ärver y och z's barn ärver z.    

När det kommer till försörjningsskyldighet så kan jag se att det kan bli lite konstigt. Men den enklaste lösningen är att man behandlar varje giftemål separat. Dvs x och y har försörjningsplikt mot varandra och likaså har x och z, medan z och y inte har några skyldigheter mot varandra.

Ibland har jag en känsla av att saker ska göras så mycket mer komplicerade än vad de behöver vara. 

Sedan finns ju den "briljanta" åsikten att det skulle bli ont om kvinnor om en man fick gifta sig med fler än en. Med tanke på hur många singlar det finns i Sverige idag så tvivlar jag på det. Och skulle nu bristen bli påtaglig så går det ju precis lika bra för en kvinna att gifta sig med flera män. Rent ärligt så känner jag att man inte kan basera giftemålsrätt på ideologin "om han har två ska jag också få två och då blir det orättvist för då får du ingen". Det är ett argument som bättre hör hemma i sandlådan.

Vad finns det då för nackdelar med månggifte? Eftersom jag inte har någon erfarenhet av det hela så måste jag påpeka att alla dessa är logiska antagande.

Det första problemet skulle vara att en person gifte sig med flera personer utan att dessa hade vetskap om de andra. Detta kunde kanske undvikas genom att en fru/man är tvungen att ge samtycke innan man kan ta fler fruar/män.

En annan nackdel som jag kan tänka mig är att om en person har flera partners så kan dessa känna avundsjuka eller känna sig orättvist behandlade. Men för att vara ärlig så förekommer nog dessa känslor även i "vanliga" äktenskap. Man kan ju då välja att antingen arbeta med sin partner för att lösa det eller välja att lämna förhållandet. 

Nästa sak som kan läggas till nackdelar är att bara för att min man/fru förälskar sig i en ny person så kanske det inte alls klickar mellan mig och den nya. Här gäller det att ha en bra kommunikation och kunna kompromissa.

Vad finns det för fördelar med månggifte? Återigen är det bara spekulationer från min sida.

Det borde vara en fördel att ha en stor familj som kan agera skyddsnät. Om någon blir sjuk eller går bort så vet man att det finns andra vuxna som kan ta hand om barnen eller stötta en. Det är ju alltid bra att ha ett stort skyddsnät.

Vad jag lade märke till när jag såg programmet var att de olika fruarna "specialiserade"  sig på det det var bra på och tyckte var roligt. Det verkade som de kände att de kunde slappna av och inte bry sig så mycket om vad de "borde" göra som en fru och mamma. Någon var mer inriktad på sin karriär trygg i vetskapen om att en av de andra fruarna var hemma mamma och tog hand om barnen, en annan älskade att laga mat och  baka osv. Det kan ju vara en trygghet att slippa behöva vara alla roller.

Ja det finns många sidor kring månggifte och ytterligare en är det här med religion. Enligt vissa religioner är det fullt acceptabelt att ta mer än en fru (det brukar tyvärr vara fruar). Om vi i Sverige ska ha religions frihet så rimmar det illa att förbjuda en del av dessa religioner. Redan i dag gör vi undantag mot andra lagar som jag anser är "allvarligare" än giftemål. Till exempel så har Sikher rätt att bära en religiös kniv på sig trotts knivlagen på grund av sin religion. Vilket är helt rätt enligt mig. Så istället för att personer som vill gifta sig med fler än en person ska behöva åka utomlands för att gifta sig så skulle vi lika gärna kunna erbjuda dem samma möjlighet här och då kunna kontrollera det på ett annat sätt.

Till sist handlar det om ett livsstils val. När vuxna människor medvetet beslutar sig för hur de vill leva sitt liv så anser jag inte att de borde bli begränsade av lagar som inte bygger på logiska grunder. Att en familj ska behöva frukta att bli skilda åt bara för att de inte ser ut som "de borde" är fruktansvärt. Att barn ska vara rädda att berätta att de har fler än en mamma av rädsla för att deras pappa ska hamna i fängelse är något som inte hör hemma i 2000-talet. 

Så varför ska de gifta sig, varför inte nöja sig med att vara sambo? Därför att trotts de nya sambolagarna så är det ens stor skillnad både juridiskt och religiöst på att vara sambo och vara gift. Flera religioner tillåter inte en kvinna och man som inte är släkt att bo tillsammans om de inte är gifta. när det kommer till rättigheter och skyldigheter så är de starkare när man är gift. Till exempel så måste man intyga faderskapet för ett barn som är fött utanför äktenskap vilket kan innebära problem om modern går bort i och med förlossningen. Modern får även automatisk ensam vårdnad om barnet om man inte skriver på papper. Även när det kommer till arvsrätt så blir det krångligt då barnet i ett samboförhållande automatiskt ärver minst 50% av en förälder oavsett testamente. 

Så ja, jag tycker nog att månggifte i någon form borde vara lagligt. 

Vad tycker du? Har du andra åsikter eller iakttagelser så får du gärna dela med dig av dem.

måndag 4 februari 2013

Björksav


När jag sitter här och skriver så trillar det stora snöflingor utanför fönstret och våren känns ganska långt borta. Men vi har precis passerat Imbolc och jag vet att våren närmar sig med stormsteg. I år är det dags att tappa ett par av björkarna runt huset på björksav och det gäller att börja planera i tid.

Vad gör man med björksav? Man dricker den eller så kokar man den till björksirap (ungefär som lönnsirap). Den är naturligt söt men lite syrlig och den är full av vitaminer och annat nyttigt.

Varför? Förr sa man att björksav stärkte blodet och kunde bota det mesta från lungsjukdomar till mask. Nu mer så visar studier på att björksav kan motverka karies och till viss del motverka cancer. Det finns även de som hävdar att om man dricker björksav på våren så minskar eventuella allergiska reaktioner mot björkpollen. Den kan även användas till hostmedicin. Men först och främst är det en god måltidsdryck som ger en bra dos av vitaminer, kalcium och kalium. Den innehåller även ämnet xylitol (där av den positiva effekten på tänderna).

Hur?
Man tappar saven när frosten går ur marken och temperaturen håller sig runt 8 grader, en bra tumregel är att göra det precis innan bladen blir till musöron. Viktigt är att detta inte ingår i allemansrätten så man måste fråga markägaren om lov om man inte har björkar på den egna tomten.

En björk kan ta skada av att tappas så man brukar säga att man inte bör tappa samma björk oftare än vart 3-4:e år och att det är viktigt att täppa igen hålet så att det inte blir röt skador. Absolut bäst är äldre björkar och man bör undvika björkar som har en stam omkrets på mindre än 15 cm.

Den absolut bästa tiden att tappa björkar är de två veckorna som leder fram till fullmåne. Detta därför att fullmånen påverkar hur kraftigt vattenflödet är i trädet.

Det finns ett par olika sätt att tappa en björk. Det absolut enklaste är att välja ut en tjock, hängande gren. Klipp av grenen  och trä på en petflaska.  Surra fast flaskan med lite hampa snöre och kontrollera att den håller även om den är full. Låt flaska sitta kvar och titta till den ofta, det tar ca ett dygn att fylla den. Töm och låt den sitta kvar tills grenen slutar sava. Kleta lite lera på snittet. Detta är en ganska vänligt sätt mot trädet som gör att man kan tappa samma träd oftare.

Ett annat sätt är att skära ett upp och ned vänt v i nävern på stammen. Vik ut V:et så det bildar en pip. Borra sedan ett hål in i stammen precis ovanför fliken ca 1-5 cm djupt beroende på hur tjock stammen är. Fäst sedan en behållare under pipen antingen av metall eller plast. Se till att det inte är en öppen hink då djur också uppskattar saven. Använd en hink med lock där man skär ett hål i locket så att saven kan rinna ner. Annars kan man sätta in ett sugrör i hålet (anpassa hålets storlek till sugröret) och leda ner det i en petflaska som man surrar fast mot stammen. När man använder denna metoden är det viktigt att man täpper till hålet när man är klar. Använd en blandning av mossa, lera och jord som man trycker in i hålet. Vik upp fliken över det igenfyllda hålet och kleta på lite lera.

Nu då? Ja när man väl har fått den eftertraktade saven så finns det ett par saker man kan göra. Dels dricka den rakt upp och ner. Den håller sig ca två veckor i kylskåpet och ca ett år i frysen. Vill man göra något annat gott så kommer här ett par tips:

Björksirap- sött och gott. Koka ner saven ordentligt, det ska bli ca 5% av ursprunsmängden (så börjar du med en liter ska det bli 0,5 dl sirap). Det tar tid och det blir inte så mycket men det är gott. En ordentligt reducerad sirap klarar sig ca 3 månader i kylskåp. Reducerar man inte sirapen ordentligt så kan den jäsa och då får man en sorts vinäger i stället.

Björkmjöd - detta är bara själva receptet, för en noggrannare genomgång av hur man gör så rekommenderar jag en google sökning.

4l björksav
1kg honung
vinjäst
2 st äpplen delade i fjärdedelar
ca 2 dl musöron av björk

Ta ett par dl av honungen och värm upp i en kastrull, låt den puttra och karamelliseras. Lägg i äpplebitarna och låt dem puttra med. Tillsätt resten av honungen, björksaven och musöronen. Värm upp så att honungen löser sig. Ta av från värmen och när brygden är ca 25 grader så tillsätter man jästen. Där efter är det bara att göra som man brukar när man brygger mjöd. 

Bubblande bordsvatten- Använd en sodastreamer eller liknande för att tillsätta lite kolsyra till björksaven. Väldigt uppfriskande. 

Hostmedicin- Riv en 1 cm tjock bit färsk ingefära, blanda ut med ca 2 msk björksirap, pressa i en halv citron och spetsa med en msk konjak. Botten upp...

Är det någon annan som också använder bjärksav och som kanske har andra användningsområden? Jag är alltid nyfiken på att lära mig nya saker. 

söndag 3 februari 2013

Mac N Cheese


De flesta som har sett på en tvserie eller en film från USA har hört talas om Mac N Cheese. I USA är det något man kan köpa frystorkade små paket och bara tillsätta mjölk och vips har man en färdigmåltid. Därför framställs det ofta som skräpmat eller mat för de som är hopplösa på att laga mat.
Men jag kan säga att om man lägger ner lite extra tid och gör det hela från grunden så är det en riktigt god maträtt som de flesta gillar.

Mac N Cheese (makaroner och ost för de som inte är så svängda i engelska) är precis vad det låter som: makaroner med ost. Vissa gör det enkelt för sig och kokar makaroner och häller på riven ost så att den får smälta och tada: makaroner med ost. Ett "riktigt" recept består egentligen av kokta makaroner, en bechamel sås som man smälter ner ost i och sedana lite mer riven ost. Allt detta läggs i en form och gratineras i ugnen. Eftersom det är ett enkelt recept så kan man variera det i oändlighet.

Idag tänkte jag dela med mig av mitt favortirecept för Mac N Cheese. Det låter kanske lite omständigt, men det är verkligen inte det och det kommer att smaka underbart.


Mac N Cheese (för ca 3-4 personer)
5 dl makaroner
3 msk smör
7 dl mjölk
1 liten lök delad på mitten
2 vitlöksklyftor
1 hel kruddnejlika
2 lagerblad
timjan, 1 msk om det är torkad, 5-6 kvistar om den är färsk
1 tsk senapspulver
2 msk mjöl

5 dl riven ost (vad man ska använda för ost är ämne för en mindre bok, ursprungligen ska det vara hälften cheddar, hälften parmesan, men jag säger: ta vad du har och vad du gillar. Prästost, hushållsost, ädelost, färskost- de funkar alla men ger olika smak åt rätten)

2 dl ost skuren i 1cm stora kuber
salt och peppar

Ugn: 200 grader

Börja med att använda lite av smöret för att smöra en ugnssäker form.

Koka makaronerna enligt anvisningen på förpackningen. När de är klara, häll av vattnet och rör ner ca 1 msk smör i dem så att smöret smälter och makaronerna inte klibbar ihop.
Häll mjölk, lök, vitlök, nejlika, lagerblad, timjan och senapspulver i en kastrull och sätt den på medelvärme. Mjölken ska bli varm, men inte koka. Den är klar när det ångar ordentligt från kastrullen och det doftar av kryddorna. Ställ kastrullen åt sidan så mjölken får ta till sig alla smaker.

Ta fram en kastrull med tjock botten och lägg i smöret. Låt det smälta innan du rör ner mjölet, det blir grunden i såsen. Låt smöret och mjölet puttra lite men utan att ta färg rör hela tiden. Sila i lite av mjölken och vispa. Låt redningen bli tjock innan du häller i lite mer av mjölken. När redningen åter igen är tjock och slät så kan du hälla i resten av mjölken. Vispa hela tiden för att undvika klumpar och att mjölken bränner vid. Låt såsen koka upp och låt den koka ett par minuter så att mjölsmaken helt försvinner. 

Ta såsen från plattan, när den slutar koka så räkna till tio (för att den ska svalna lite) och häll sedan i hälften av den rivna osten och rör tills den har smällt. Om såsen kokar när du häller i osten så finns det en risk att den skär sig. När osten är smält så smaka av med salt och peppar.

Häll ner makaronerna i såsen och blanda ordentligt. Tillsätt där efter ostkuberna och blanda. Häll allt i den ugnssäkra formen och strö över restena av den rivna osten.

Gratinera i ugnen i ca 25-30 min. Njut...

Tips:
- Knaperstekt bacon är super gott till. Antingen så serverar man det bredvid eller så smular man sönder baconet och blandar ner i såsen.
- Hela rätten förändras beroende på vilken ost man väljer. Därför rekommenderar jag att man satsar på någon man gillar. Min absoluta favorit är att använda hälften vanlig hushållsost och hälften ädelost. Men jag gillar även att jag kan använda den osten jag har hemma. Det är ett bra sätt att bli av med en gammal ostskank man har hemma i kylskåpet.   
- Gillar man lök (som jag) så kan man mumsa i sig löken medan man väntar på att rätten ska gratinera. Eller så skär man den i mindre bitar och serverar man den som tillbehör.   


lördag 2 februari 2013

Jeanskjol med stickad kant del 2

Förra gången så klippte vi till jeansdelen och sicksackade kanten samt stickade den nedre delen. Nu tänkte jag visa hur jag satte dit kantband och satte ihop de båda delarna.

Så man har tre alternativ när det kommer till den nedre kanten på den stickade delen. Antingen låter man den rulla sig (då behöver man inte göra något), eller så virkar man en kant längst ner så att den inte rullar sig eller så sätter man på ett kantband (sk snedremsa). Jag valde att sätta en snedremsa i blått längst ned. Viktigt att tänka på är att man använder just en snedremsa och inte ett vanligt band. Vad är skillnaden? En snedremsa är skuren på tygets diagonal och är därför mer elastisk än vad ett vanligt band är. Detta underlättar om man inte har en spikrak kant. Det blir helt enkelt ett snyggare resultat. En snedremsas kanter är invikta så att den blir dubbel.

Börja med att vika ut ena kanten av snedremsan och nåla fast den kant i kant med rätan på den stickade delen (ja du läste rätt, på rätsidan ska det vara).

SG1L3187

När du nålat fast runt hela kanten klipp intejag upprepar: inte, av snedremsan. Låt det sitta kvar en minst 10 cm lång "extra bit" på slutet. Ibland så drar symaskinen mer i tyget än vad man gör när man nålar. När man nålat färdigt så syr man precis, precis innanför vecket.

SG1L3189

Detta är varför man inte ska klippa av snedremsan innan man sytt. Den lilla "bubblan" av tyget skulle ha blivit utan snedremsa, eller så hade jag fått skarva in en extra bit, om jag hade klippt. Nu kunde jag bara ta bort den sista nålen och fortsätta sy fast remsan med hjälp av den överblivna biten.

Så här ser det ut på rätsidan och avigsidan när man sytt första gången:

SG1L3194SG1L3195

Nu viker man remsan över kanten och nålar fast den på avigsidan. När man ska sy fast den på avigsidan finns två olika sätt. Antingen använder man maskin och syr då så att sömen hamnar precis kant i kant med där remsan slutar på rätsidan. Eller så syr man med små kaststygn för hand. Jag syr för hand.

SG1L3208

Jag vet att det är lite svårt att se stygnen (vilket är meningen) men det viktiga är att man ser till att göra dem ganska små och se till att de inte syns på rätsidan.

Nu är det dags att sy fast den stickade delen med jeansdelen. Den stickade delen ska vara under jeansdelen så att det kan bildas en liten frans i slutet av jeansdelen. Börja med att nålafast de båda delarna i varandra. Se till att det ser jämt ut. Sy sedan med raksöm fast de båda delarna ovanpå där du tidigare har sicksackat.

SG1L3206

Som ni ser så börjar jeansdelen redan fransa sig lite. Man kan snygga till den lite allt eftersom, men en liten frans kommer att göra att kjolen ser lite mer arbetad ut. Tänk på att fransningen kan komma att gå så långt upp som till sicksackningen så sätt inte raksömen under den.

Så här ser den färdiga kjolen ut (jag tänker inte modellera den då jag för närvarande har högst orakade ben ;) )

SG1L3204SG1L3203

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästa gång ska jag göra mig en grön en och kanske ska jag ge mig på att göra en långkjol och då använda benen på jeansen som remsor som man kan varva mellan remsor av det stickade. Så varför rekommenderar jag detta projektet till er?

- Återanvändning, i stället för att slänga gamla jeans får de nytt liv och vill man så kan man lika gärna använda restgarner till den stickade delen.

- Enkelt, ett bra nybörjar projekt som det är lätt att lyckas med.

- Snyggt och unikt. Två ord som alltid är roligt när det gäller ens kläder. Eftersom det går att variera både färger, stickmönster, längd och material i det oändliga så behöver man inte vara rädd att möta någon på stan med samma kjol. Samtidigt så är den av samma anledningar väldigt lätt att anpassa till till just din smak och stil.

Så jag kan helhjärtat rekommendera detta projektet till er andra :)

Influenser i mitt liv

Andra människor påverkar oss, både negativt och positivt. Främst så brukar det gälla de människor som uppfostrar oss så som föräldrar, mor- och farföräldrar, dagmammor och stöd familjer och många, många mer. Men sedan så finns det de där människorna som kommer in i ens liv lite oväntat, och ibland bara en kort period, men när man ser tillbaka så inser man hur viktiga de faktiskt var. Det här inlägget tänker jag ägna åt de människorna som kommit in i mitt liv och förändrat det. En liten hyllning från mig till dem för att de har förändrat mitt liv och ibland mitt sätt att se på världen.

Den första människan som verkligen förändrade sättet jag ser världen på var min historie- och religionslärare som jag fick i 7:an. Göran, aka "Paddan", var en liten gråhårig man som alltid gick omkring i grå kostym och tycktes vara sinnesbilden för en engelsk gentleman. Innan jag fick Göran så var historia något man genomled. I 6:an hade skolans rektor försökt undervisa oss i de svenska kungalängderna. För mig var det oändligt tråkiga lektioner där namn, årtal och slag blandades till en grumlig röra och än i dag är jag ur usel på just de svenska kungalängderna.

Så kom 7:an och inte förväntade jag mig mer av historia där, och religion var inte mycket intressantare enligt mig. Men in kommer Göran och han brann verkligen för historia, hans entusiasm lyste ur hans ögon när han berättade om allt det fantastiska som är vår förhistoria. Textboken användes sällan i klassrummet. I stället berättade han fritt om de olika epokerna. Han kunde verkligen få historien att bli levande. Det var där, i hans klassrum, som jag beslutade mig för att bli arkeolog och hans stora motto har alltid följt med mig: "Människan är smart och lat och därför utvecklar vi hela tiden nya tekniker för att få så mycket gjort med så lite ansträngning som möjligt". Faktum är att det finns så mycket sanning i det påståendet att det lätt kan appliceras på allt från de tidigaste stenverktygen till dagens datorer.

Det var inte bara mig han påverkade. Min klass var känd som "problemklassen" i vår årsgrupp. Det var inte många av oss som ansträngde sig i skolan och ofta blev det bråk på lektionerna. Men Göran visste hur han skulle hantera även bråkstakarna. Det var alltid tyst på hans lektioner för ingen ville missa det han sa. Jag minns när vi skulle ha prov på det antika Egypten. Göran lovade oss att om mer än 90% av klassen fick VG eller högre på provet så skulle han berätta legenden om de hemliga rummen i pyramiderna. Jag tror aldrig vår klass pluggade så hårt inför ett prov, vi hjälpte varandra och när proven var rättade så hade alla nått upp till VG eller högre. Det var ingen liten bedrift.

När jag flera år senare var färdig med min magisteruppsats i arkeologi så dedikerade jag den till honom, och till min mamma. Jag skickade ett exemplar till honom tillsammans med ett brev där jag tackade honom för att han hade fått upp mina ögon för historia och för hans passion. Jag fick ett väldigt fint brev tillbaka.

Nästa person som verkligen har ändrat mitt liv är Åsa, min bästa vän. Vi träffades första dagen på Arkeologi utbildningen. En vecka senare så arbetade vi i samma grupp och sedan dess har vi varit vänner, det är 11 år sedan i år. Att försöka förklara vad Åsa har betytt i mitt liv är svårt, hon har funnits med under några av mina absolut bästa stunder men även under de som har varit oerhört svåra. Finns det någon jag alltid kan lita på så är det hon. Hon har blivit mer som en syster och jag har inte bara kommit nära henne utan även hela hennes familj. Hon är helt enkelt den bästa sortens vän och jag är oerhört lycklig över att vi den där dagen hamnade i samma grupp.

Ett par år senare var vi på en utgrävning och där träffade jag Rich. Rich är utan tvekan en av de mest udda personer jag har mött. Han är amerikan, uppvuxen mormon med en indiansk pappa, numera bor han i Tyskland och jobbar för den amerikanska militären och är asatroende. Men samtidigt så är han en otrolig person. Han kom in i mitt liv när jag hade utövat wicca i ett par år men inte hade någon att prata med om det. Jag kände mig väldigt ensam. Så åkte Åsa och jag iväg till Gotland för att gräva och bodde på ett vandrarhem tillsammans med ett par andra deltagare i utgrävningen, däribland Rich. Första kvällen där så satt vi alla och åt middag och Rich frågade om någon ville göra honom sällskap nästa kväll då det var sommar solståndet och han tänkte fira det på en liten kulle i närheten. Jag blev så förvånad över att någon annan faktiskt tänkte fira det. Så vi blev en liten grupp som stod i en cirkel på en liten kulle med utsikt över havet och drack mjöd och firade solen. Det var den första gången jag firade sabbat med någon annan och det var verkligen en magisk natt.

Efter det så blev vi väldigt goda vänner och Åsa, Rich och jag spenderade vår lediga tid med att kuska Gotland runt och titta på fornminnen. Rich och jag kunde prata om saker som jag inte hade pratat med någon annan om och han såg på världen på ett helt annat sätt än vad jag gjorde. Till viss del är vi väldigt olika, han anser att alla borde ha minst fyra skjutvapen och helst ett av dem borde förvaras under sängen till exempel, medan jag anser att enda anledningen till att äga ett skjutvapen är om man jagar och då förvarar man det i ett låst skåp. Till viss del är vi väldigt lika, och framför allt så kan vi båda diskutera våra olikheter utan att den andre tar illa upp.

Han är också en av de få av mina vänner som jag kan diskutera religion och livsfilosofi med. Han delar även min passion för örter och vi kan prata naturmedicin i oändlighet. Han har lärt mig väldigt mycket under åren och jag skulle inte alls vara den personen jag är idag utan honom.

Den sista personen jag vill lyfta fram här idag är Dorthe.  Vi träffades när vi arbetade på samma ställe och trotts att det skiljer ett par år mellan oss så är vi oerhört lika som personer. Dorthe har visat mig att även om man själv mår dåligt och inte är på topp så kan man ändå finnas där för andra och stötta. Hon hjälpte mig igenom en otrolig tuff period i mitt liv och jag såg alltid fram emot de dagarna då jag arbetade med henne. Även om livet inte är perfekt så kan man alltid hitta små stunder då man kan njuta av nuet och känna tacksamhet för det man har just då. Det är tur att man då och då träffar personer som kan påminna en om just det.

Dessa personer har varit oerhört viktiga för mig. De har kommit in i mitt liv när jag behövde dem, utan att jag letade efter dem. De har alla lärt mig något och de jag fortfarande har kontakt med lär mig ständigt nya saker. Utan dessa människor hade mitt liv inte varit vad det är idag och jag hoppas att jag får möjligheten att påverka någon annans liv på samma sätt. Något som de alla har lärt mig är att alltid vara öppen när jag träffar en ny människa för jag vet inte om den personen kanske blir ännu en som kan påverka mitt liv på ett oväntat sätt. Främligar är egentligen bara främlingar för att man inte har haft chansen att lära känna dem. Jag hoppas att mitt inlägg har fått er att fundera på vilka människor i ert liv som har format er och som har hjälpt er på vägen. Det är viktigt att man mins dem så att man själv en dag kan göra det samma sak för någon annan.