Jag önskar er alla en riktigt god Yule, lite speciellt idag när vi enligt Maya kalendern går in i en ny tidsålder. Jag har haft en underbar yule med god mat och en trevlig liten ceremoni. Men i morgon tar julfirandet vid, alla mat måste ju börja lagas :).
Och på tal om mat så har jag fått en del frågor och åsikter om mitt inlägg om slakten som jag tänkte ta upp i ett och samma inlägg. Första frågan: Är du inte vegetarian?
Svaret är nej, jag är inte vegetarian.
Följd frågan brukar vara; varför inte, du är ju wiccan?
För det första så vill jag säga att jag inte har något emot vegetarianer eller vegetarisk mat. Men jag väljer att äta kött dels för att jag tycker att det är gott och dels för att jag är skapad att äta kött. Visst tänker ni, skapad för att äta kött. men sanningen är att så långt bak i tiden som vi kan följa vår familj, det vill säga till de små söta, ulliga halvapor som var förfäder till de människoapor som till slut blev till våra tidiga förfäder, så har kött varit en del av vår kost. De där små, söta, lurviga halvaporna levde på frukt, blad och insekter. Hoppar vi fram ett par steg till människoaporna så åt de, precis som tex schimpanser gör idag, kött när de kom över det. När vi sedan går in på humanoider, det vill säga våra förfäder efter det att vi och aporna gick skilda vägar, så verkar de till stor del ha varit samlar jägare. Det vill säga att de har levt på en kombination av frukter, bär, grönsaker, lavar, svamp, örter, kött, fisk och skaldjur. Det finns till och med forskning som hävdar att det är tack vare det ökade intaget av fisk och skaldjur och gjorde det möjligt för vår hjärna att utvecklas som den gjorde.
Så om man nu lägger ihop alla miljoners års utveckling så är min kropp anpassad för en blandad föda. Allt från var våra ögon sitter, hur våra tänder och matsmältningssystem fungerar till smak och luktsinnen är specialiserat för att äta en blandad föda. Människor är omnivorer, vi äter allt från grönsaker till kött, vi är inte gjorda för att vara carnivorer som katter som inte behöver grönsaker eller liknande men måste äta kött eftersom de själva inte kan producera ämnen som taurin. Inte heller är vi gjorda för att vara herbivorer som hästar som bara äter gräs och inte behöver äta kött, vilket förklarar varför hästars blindtarmar fortfarande har en viktig funktion i matsmältningen.
Då brukar alltid någon kontra med att vi inte behöver äta kött nu för tiden, vi kan klara oss utan. Det är iof sant. Med hjälp av bra kost och tillskott så kan man leva gott som vegetarian och till och med vegan nu för tiden. Men jag äter hellre en fullvärdig kost och skippar allt vad kosttillskott heter. Jag tillsätter hellre kött till mitt system (som både är gott och naturligt) än att tillsätta något konstgjort ämne som antingen är kemiskt framställt eller renat från animalisk form.
Sedan har vi två viktiga frågor i det här. Det ena är djurens välmående och det andra är miljön. Eftersom jag väljer att äta kött så anser jag att det är mitt ansvar att se till att djuren blir väl omhändertagna. Det är en stor del av skälet till att jag väljer att köpa mitt kött där jag gör. Bonden som föder upp grisarna har tre grisar i halvåret som får vara både inne och ute och han matar dem med massor med godsaker och kliar dem bakom örat och de lever ett väldigt bra grisliv. De slipper sedan att åka till ett slakteri och slipper stressen där. I stället avlivas de med bultpistol på gården och styckas i ett hus ungefär 100 meter från där de levde. På det sättet slipper jag storproduktion av stressade grisar och jag kan även minimera transporterna och spara på miljön.
Jag vill även säga att jag inte alls är anhängare av att man bör äta en t-bens stek varje dag. Jag äter inte kött varje dag, jag tror på att äta en varierad kost och det inbegriper fisk, skaldjur grönsaker, frukt och kött. Jag äter kött kanske 3-4 gånger i veckan, de andra dagarna äter jag fisk eller vegetariskt.
Så min lista varför jag äter kött:
1- Jag tycker det är gott
2- Det är nyttigt för mig (speciellt eftersom jag ofta har lågt blodvärde)
fredag 21 december 2012
onsdag 5 december 2012
Vinterslakt
Nu har jag varit lite frånvarande igen, men denna gången har jag goda ursäkter :). Vi har vinterslaktat, det har pyntats inför advent och det stora julgodis baket har genomförts. Mycket som händer nu i december. Detta inlägg tänkte jag ägna åt julslakt, så om ni har ont av bilder på rått kött så ska ni sluta läsa ungefär nu. För er andra så väntar ett inlägg fullt med goda recept och en hel del tipps.
Två gånger om året (sen höst och vår) så köper vi en halv gris från en granne (det ordet används ganska löst här på landet). Det finns flera fördelar med att köpa direkt från en gård. För det första så vet vi var köttet kommer ifrån, hur grisen har tagits om hand och det innebär att man sparar in mycket avgaser och liknande på att slippa att grisen fraktas hit och dit mellan gård, slakteri, butik och hem. För det andra så kan vi bestämma helt hur vi vill att den sak styckas. Till hösten och vintern blir det en julskinka och av karrén blir det stekar. På våren blir det flintastekar av skinkan och grillskivor av karrén, för att nämna något. För det tredje så är det billigt och kvaliteten på köttet är något helt annat. Sedan så är det skönt att veta att man har frysen full och man kan ta upp det man är sugen på.
Vinterslakt har långa traditioner, oftast så slaktade man julgrisen ett par veckor innan jul och då var hela gården engagerad i att ta tillvara på allt som fanns på grisen. Det blev syltor, korv, pastejer och kött i olika former som antingen saltades eller konserverades. Här hemma tar vi hand om stora delar av grisen men tackar ändå alltid nej till huvud, fötter och inälvor förutom levern. Någon måtta får det vara även för min del :)
Ben (gärna märgben)
Smör
Lök
Morötter
Selleri (rotselleri går lika bra)
Salt, lagerblad och hela kryddpeppar korn
Börja med att lägga i en rejäl klick smör i grytan och låt det bli brunt. Lägg i benen och låt den bynas.
Här är en grilltång av bastant modell ett bra redskap. Man kan även bryna benen i ugnen, men jag tycker att det är svårt att få med alla små halvbrända bitar i grytan och då förlorar man lite smak. Det är lite pilligt att bryna ben i gryta men det går och det blir ett bra resultat. Mot slutet kan man slänga ner löken.
När benen är brynta så slänger man ner resten av grönsakerna, slår på vatten så att det precis täcker alltihopa, lägg i kryddpepparn och lagerbladen (jag har mina i en tesil) salta lite lätt. OBS! buljongen ska kokas ner så salta inte mycket för då blir det alldeles för mycket innan det är färdigt. Hellre för lite än för mycket. På med ett lock och låt grytan stå och puttra i ett par timmar.
När de där timmarna är till ända (du får gärna göra annat under tiden) så silar man av buljongen. Jag gillar att vara noggrann så jag använder silduk. det går lika bra med en vanlig kökssil (dock inte durkslag). Sedan häller man buljongen i en mindre kastrull och låter den koka under lock tills den har reducerats med ungefär en tredje del. Nu smakar man av den och kan eventuellt tillsätta lite salt om det behövs.
Jag låter buljongen svalna något och häller sedan upp den i isbrickor. Lätta att förvara och färdigdoserat och klart. Ett, tu, tre så har man hela frysen full av god hemmagjord buljong.
Korvkaka
Västgöte som man är så kan man inte slakta utan att göra korvkaka. Jag har märkt att måna i min generation inte har en aning om vad korvkaka är. Enkelt förklarat kan man säga att det är en blandning av korvsmet och leverpastej som gräddas i ugnen. Jag vet, det låter inte så gott men jag kan lova att det smakar desto bättre. Finländare har en liknande rätt som kallas leverlåda har jag för mig. Det receptet som jag använder, och som jag tänkte dela med mig till er, kommer ifrån min mormor som i sin tur lärde sig det av sin svärmor (min morfars mor) så det är ett gammalt släktrecept.
3 hg svinlever
1 hg fläsk
1,5 dl korngryn
8 dl mjölk
1 msk sirap
1 stor gul lök
2 ägg
1 dl russin
salt och peppar
Börja med att koka korngrynen i mjölken till en gröt och låt det svalna. Sätt ugnen på 225 grader.
Till detta behövs en ordentlig kvarn. Mitt monster kommer fram och kvarnen sätts på. Dessutom rekommenderar jag att man använder antingen en mindre hink eller en riktigt stor skål för att blanda i. Det är viktigt att allt blandas ordentligt och därför behöver man ordentligt med svängutrymme.
Lever, fläskkött och lök körs genom kvarnen minst två gånger så att det blir finmalet. Tänk på att levern ska ligga i mjölk ett par timmar innan. När man kör det första gången så varvar man de olika ingredienserna så att det blandas i kvarnen.
Resultatet är en inte allt för aptitretande sörja. Till och med jag har lite svårt för det här stadiet, men det är bara att bita ihop och tänka på målet.
Blanda samman de malda ingredienserna med resten. Blanda noga så att det blir en ganska lös gröt av det.
Häll gröten i två avlånga, ungssäkra formar och ställ in i ugnen. Låt grädda i ca 45 min.
Korvkakan är färdig när den är gyllengul och har lite "studds" i sig när man petar på den. Det ska kännas ungefär som när du trycker på nästippen, lite studds men ändå fast. Låt den kallna och stjälp sedan upp den ur formarna.
En halv sådan här korvkaka är ungefär lagom till två personer. Vi skivar den i skivor som är ca en halv centimeter tjocka och sedan steker vi dem på båda sidor. Till det serverar vi koktpotais, sås och lingon. Går att frysa. Väldigt gott...
Leverpastej
Dags för nästa recept. Jag älskar leverpastej, och hemmagjord leverpastej slår det mesta. Detta receptet har jag också fått genom mormor, det är lite modernare än korvkakereceptet dock.
3/4 kg svinlever
1 stor gul lök
8 ansjovisfileer
500 g fläskfärs
100 g margarin
1/2 msk salt
1 tsk nymalen vitpeppar
1/2 tsk nymalen kryddpeppar
1 krm salpeter
2 ägg
2,5 dl vetemjöl
7 dl mjölk
malet späck
Som ni ser så finns det vissa likheter mellan detta receptet och receptet på korvkaka. Om man har en någorlunda ordentlig lever så kommer den att räcka till båda recepten. Vår räckte och det blev en bit över till katten.
Första saken man ska göra är att smörja in två avlånga formar med det malda späcket (för er som inte vet så är späck grisfett). Detta gör att leverpastejen inte fastnar i formen. Ni behöver inte vara oroliga, när leverpastejen är klar så kommer det vara lätt att ta bort späcket runt omkring så man behöver inte äta det. Sätt ugnen på 225 grader.
Löken, levern, ansjovisen och fläskfärsen ska malas tillsammans minst två gånger. Tänk även här på att leven ska vara blötlagd innan den mals.
Den här geggamojan är inte mycket bättre än den förra. Men än en gång tar jag sikte på målet och härdar ut.
Fram med hinken igen. Blanda alla ingredienserna noga i hinken. Det kommer att bli en lös smet. Nu ska man smaka av smeten. Jag är inte så förtjust i iden att smaka av rå lever och köttfärs. Det var tydligen inte min mormor heller för bredvid receptet har hon skrivit: "Smakas av genom stekning". Med andra ord värmer man en klick smör i stekpannan och klickar sedan i en liten klick av smeten och steker den. Sedan kan man jystera salt och peppar mängden.
Fyll formarna till två tredjedelar ungefär och ställ dem i en ugnssäker form med ett par centimeter hög kant.
Nu tar man pakplåtspapper och binder fast över varje form med hjälp av bommulssnöre. Här kan det vara bra att vara två eftersom det kan vara lite klurigt att hålla papper och snöre på plats samtidigt som man ska knyta. Man kan även använda ugnsfolie, men jag tycker att resultatet inte blir det samma.
Ställ in allt i ugnen och häll vatten i den ugnssäkra formen. Vattnet ska nå upp till en tredjedel av pastejformen ungefär. Låt den stå inne i ca en timme.
När pastejen är färdig kommer den att vara gyllene ovanpå och kännas något fastare än korvkakan. Späcket runt omkring kommer ha smält och ser nästan ut som vatten. När det svalnar kommer det att bilda en vit hinna runt pastejen som man lätt kan ta bort med hjälp av en matkniv. Pastejen går utmärkt att frysa in.
Västgöta korv (grynkorv)
Även detta recept kommer från min morfars mamma via min mormor. det är en klassisk grynkorv som mormor alltid kallade västgöta korv. Är underbart god att äta som julkorv.
1,5 kg fläsk blandat med späck
4 hg korngryn
1/2 msk nymalen kryddpeppar
1/2 tsk nymalen vitpeppar
2 msk salt
1 tsk strösocker
1 stor gul lök
7 dl vatten
Börja med att koka korngrynen i vattnet och låt det svalna.
Nu är det dags att mala fläsk, späck och lök. anledningen till att man har i späck är dels för att det smakar bra och dels för konsistensen. Man använder ungefär 1/4 - 1/3 späck och resten fläsk. När det är malet två gånger så blandar man samman alla ingredienserna (i en hink).
Nu kommer det momentet av slakten som alla ser fram emot mest: provstekning av korvsmeten. En liten biff var av korvsmeten steks och avsmakas. Efter det kan man tillsätta mer kryddor om behovet finns.
Monstret byggs om och blir en korvstoppnings maskin. På korvstopparen träs fjälstret som är ordentligt avsköljt. Under ställer vi en hink för att lägga den färdiga korven i.
Nu måste man nästan vara två personer. Den ena matar sakta in korvsmeten medan den andra står och fångar upp korven. Det är lite av en konst både att mata smet och forma korven. När man matar gäller det att hålla ett jämt tryck och inte ha för bråttom. Om man trycker för hårt så kommer smeten för fort i andra änden och i värsta fall spricker fjälstret. Man bör också se till att undvika att få in luft i korven eftersom den då riskerar att spricka vid kokning. För den som står och tar emot korven gäller att se till att korven blir jämn, att man matar fram fjälstret i lagom takt utan att dra i det.
Det är lite som med pannkakor, den första blir aldrig helt lyckad. Det finns olika sätt att knyta korven. Antingen gör man en knut med fjälstret i var ände, eller så lär man sig att snurra fjälstret så det håller tätt eller så använder man någon form av snöre. Vi använder snöre eftersom det sparar på fjälster. Oavsett hur man gör så ska man tänka på att inte knyta fast början och slutet för än korven är färdig. Då kan man nämligen få ut eventuell luft som kommit in i korven. Sedan är det bara att fortsätta, storlek och tjocklek på korven bestämmer man själv. Tänk bara på att inte stoppa korven allt för hårt då den expanderar vid kokning.
När korvarna är klara så kan man frysa dem. Sedan är det bara att ta upp och koka dem. Eller så klipper man upp korven och använder smeten till att göra biffar som man steker, det är riktigt gott. Till korven kan man antingen ha potatismos och senap eller så kokar man potatis och gör en senapssås. Gott är det i vilket fall.
Talgbollar
Jag har ju tidigare visat tipps på hur man gör sina egna talgbollar. Här kommer en annan variant. När slakten är klar så blir det alltid späck över.
Vi mal späcket så det blir gegigt och lättformat. Sedan tillsätterman det man har hemma som fåglar kan tänkas tycka om. I år blev det solrosfrön, osaltade jordnötter, havrekrossoch russin. Blanda väl.
Sedan tar man och kramar bollar av smeten. I mitten sätter jag ett snöre. Bollarna lägger jag på en plåt med bakplåtspapper och ställer in i frysen tills de har stelnat. Då lägger jag dem i en påse och förvarar dem i frysen. Sedan kan man ta upp dem och hänga upp till fåglarna.
När de hemmagjorda talgbollarna är klara så är slakten över. Så det är passande att jag även avslutar dagens inlägg här. Om ni har tagit er ända hit så är jag imponerad, det är ett massivt inlägg men jag hoppas att jag har gett någon av er lite inspiration. Jag kan nämna att när vi räknade på det här så kommer den här grisen att räcka till drygt 120 måltider för mig och mamma. Då är inte eventuella rester inräknade och till det kommer mat till katten och till fåglarna. Allt detta gick på ungefär 1200 kronor. Det blir ungefär 10 kr per måltid.
Två gånger om året (sen höst och vår) så köper vi en halv gris från en granne (det ordet används ganska löst här på landet). Det finns flera fördelar med att köpa direkt från en gård. För det första så vet vi var köttet kommer ifrån, hur grisen har tagits om hand och det innebär att man sparar in mycket avgaser och liknande på att slippa att grisen fraktas hit och dit mellan gård, slakteri, butik och hem. För det andra så kan vi bestämma helt hur vi vill att den sak styckas. Till hösten och vintern blir det en julskinka och av karrén blir det stekar. På våren blir det flintastekar av skinkan och grillskivor av karrén, för att nämna något. För det tredje så är det billigt och kvaliteten på köttet är något helt annat. Sedan så är det skönt att veta att man har frysen full och man kan ta upp det man är sugen på.
Vinterslakt har långa traditioner, oftast så slaktade man julgrisen ett par veckor innan jul och då var hela gården engagerad i att ta tillvara på allt som fanns på grisen. Det blev syltor, korv, pastejer och kött i olika former som antingen saltades eller konserverades. Här hemma tar vi hand om stora delar av grisen men tackar ändå alltid nej till huvud, fötter och inälvor förutom levern. Någon måtta får det vara även för min del :)
De grundläggande verktygen som plockas fram inför varje slakt, bra knivar, knivslipen och en rejäl skärbräda. Utöver det plockas monstret fram (för er som inte har hängt med så är monstret min matberedare) för att kunna mala kött och stoppa korv, ett par hinkar med lock är bra att ha för att kunna blanda korvsmeten och för att förvara kött i undertiden som man arbetar med andra bitar. Fördelen med höstslakten är att det oftast är så pass kallt ute att köttet kan stå på altanen så man bara behöver ta in små mängder åt gången. Dessutom är det bra att ha gott om bunkar och skålar med lock, det blir alltid saker som ska läggas i blöt eller som ska förvaras. Sedan så behövs ju plastpåsar eller likande för att kunna förvara köttet när det väl är färdigstyckat.
Som sagt har vi den stora turen att få vara med när de grovstyckar grisen så när vi kommer hem är det bara finstyckningen kvar. Min mamma har i sin ungdom jobbat i slakteributik så hon är riktigt duktig och själv har jag varit med och slaktat sedan jag var en 4-5 år så jag är inte helt okunnig heller. Tur att man har haft en bra lärare. Precis som på den gamla tiden så har slakten hos oss alltid varit något som alla i familjen har varit med och hjälp till vid. Jag kommer ihåg hur mormor, mamma och jag stoppade korv när jag var liten. Själv tycker jag att det är ett bra och naturligt sätt att lära barn varifrån vi får vår mat (att den inte kommer färdigförpackad i en kyldisk).
Kvällen innan slakten läggs fjälstren i blöt. Fjälster är griustarmar som man använder som korvskinn. Det går att köpa i de flesta mataffärer även om man brukar få fråga då de burkar ha dem bakom disk eller i lagret. Vanligast är att man köper i paket om 5 m. Till det receptet på Västgöta korv som finns längre ner så går det åt ungefär 5 m vilket blir omkring 10 - 12 korvar beroende på hur stora man gör dem :). Vattnet till fjälstren byts ett par gånger.
det första vi gör när vi kommer hem med den halva grisen (i styckat format) är att lägga levern i blöt i mjölk. Detta för att dra ut eventuellt blod och orenheter, den smakar helt enkelt bättre om den får ligga där ett par timmar. Här har vi lagt den i en liten 5l hink med lock. Där efter börjar vi dela upp det "rena köttet". Julskinkan åker direkt i frysen för att tas fram ett par veckor innan jul och läggas i saltlag. Även fläskfilen åker direkt in i frysen.
Här ser ni en hög med underbart fina fläskkotletter. Detta är inte några sladdriga kotletter från ICA inte. De här är ungefär en centimeter tjocka och har ett rejält ben och en fettkant som är fast och fin. Den ger smak åt kotletten när man steker den men är väldigt lätt att ta bort om man nu inte vill äta upp den. Kotletterna läggs i påsar och stoppas in i frysen, finns inte så mycket mer man kan göra med dem. Eftersom det är jag och mamma som delar på grisen och eftersom vi båda bor ensamma så packeteras de en och en. Får man gäster kan man alltid ta upp flera.
Här är mamma i full fart med att dela de tjocka revbenen i lagom stora bitar. I bildens övre hörne ser ni skymten av en bytta. Där i åker småbitar som ska malas till köttfärs och korv. vi har även en liten bunke för katten, där i kommer lite små skav som sedan blir till portionspåsar som Teddy älskar. Teddy ja, han är förvisad in till vardagsrummet och toaletten under slakten. Han älskar rått kött och jag liter inte på honom för fem öre när det kommer till favoritmaten. Som tröst så får han rått kött till middag i ett par dagar så han brukar inte klaga.
Utav de större köttstyckerna blir det skinkskivor och grytbitar. Framför allt nu på vintern så uppskattas det att det finns gott om grytbitar till mustiga grytor.
Två fina skinkskivor. Man kan göra mycket gott av skinkskivor, strimla dem och använd dem i en wook, steka som de är eller bank på dem med kaveln och vänd dem i ströbröd och lite kryddor så får man vipps snitsel.
Också de berömda grytbitarna... Funkar i allt från grytor och stuvningar till att steka som små köttbitar och ha som plock till en assiatisk måltid. Som sagt, vintertid går det åt mycket av dessa.
Ett par fläskbitar blev det också, vem kan väl tacka nej till fläsk med löksås eller äppelfläsk?
Svålen skär vi av från fläsket och sparar till fåglarna. Vi spikar upp den antingen på ett träd eller på huggstubben och så får fåglarna äta så mycket de vill. det är nyttigt för dem att få i sig fettet och det är alltid kalas i trädgården när svålen tas fram.
Sedan kommer vi till läggarna. Läggarna är de övre delen av benet på grisen, den stora är från skuldran till armbåden och den lilla från armbågen till fotleden. Så varje halv gris ger fyra läggar (två fram och två bak). De där fram och den lilla där bak skär vi ner till grytbitar och till köttfärs. Den stora där bak sparar vi och kokar dillkött på.
Det här är vad som blir kvar efter vi skavt rent läggarna. Det är mer kött på dem än vad man tror.
En omgång tunna revben blev det också. Det blir till att pensla dem med honung och soja, krydda med ingefära, vitlök, salt och peppar och grilla i ugnen.
Utav karrén blev det tre stor stekar med ben. Jag ser fram emot nyårsafton med en av dessa skönheter, kantarellsås från egenhändigt plockade kantareller och en god lingon och pepparkaks tårta som efterrätt.
Småben och märgben skaver vi fria från det mesta köttet, som blir till köttfärs och kattmat, och benen blir till buljong.
Recept på köttbuljong
Ja då var det dags för första receptet. Köttbuljong är inte alls så krångligt att göra som man tror. Rota fram den största grytan du kan hitta, i mitt fall mormors syltgryta. Sedan behöver man:
Ben (gärna märgben)
Smör
Lök
Morötter
Selleri (rotselleri går lika bra)
Salt, lagerblad och hela kryddpeppar korn
Börja med att lägga i en rejäl klick smör i grytan och låt det bli brunt. Lägg i benen och låt den bynas.
Här är en grilltång av bastant modell ett bra redskap. Man kan även bryna benen i ugnen, men jag tycker att det är svårt att få med alla små halvbrända bitar i grytan och då förlorar man lite smak. Det är lite pilligt att bryna ben i gryta men det går och det blir ett bra resultat. Mot slutet kan man slänga ner löken.
När benen är brynta så slänger man ner resten av grönsakerna, slår på vatten så att det precis täcker alltihopa, lägg i kryddpepparn och lagerbladen (jag har mina i en tesil) salta lite lätt. OBS! buljongen ska kokas ner så salta inte mycket för då blir det alldeles för mycket innan det är färdigt. Hellre för lite än för mycket. På med ett lock och låt grytan stå och puttra i ett par timmar.
När de där timmarna är till ända (du får gärna göra annat under tiden) så silar man av buljongen. Jag gillar att vara noggrann så jag använder silduk. det går lika bra med en vanlig kökssil (dock inte durkslag). Sedan häller man buljongen i en mindre kastrull och låter den koka under lock tills den har reducerats med ungefär en tredje del. Nu smakar man av den och kan eventuellt tillsätta lite salt om det behövs.
Jag låter buljongen svalna något och häller sedan upp den i isbrickor. Lätta att förvara och färdigdoserat och klart. Ett, tu, tre så har man hela frysen full av god hemmagjord buljong.
Korvkaka
Västgöte som man är så kan man inte slakta utan att göra korvkaka. Jag har märkt att måna i min generation inte har en aning om vad korvkaka är. Enkelt förklarat kan man säga att det är en blandning av korvsmet och leverpastej som gräddas i ugnen. Jag vet, det låter inte så gott men jag kan lova att det smakar desto bättre. Finländare har en liknande rätt som kallas leverlåda har jag för mig. Det receptet som jag använder, och som jag tänkte dela med mig till er, kommer ifrån min mormor som i sin tur lärde sig det av sin svärmor (min morfars mor) så det är ett gammalt släktrecept.
3 hg svinlever
1 hg fläsk
1,5 dl korngryn
8 dl mjölk
1 msk sirap
1 stor gul lök
2 ägg
1 dl russin
salt och peppar
Börja med att koka korngrynen i mjölken till en gröt och låt det svalna. Sätt ugnen på 225 grader.
Till detta behövs en ordentlig kvarn. Mitt monster kommer fram och kvarnen sätts på. Dessutom rekommenderar jag att man använder antingen en mindre hink eller en riktigt stor skål för att blanda i. Det är viktigt att allt blandas ordentligt och därför behöver man ordentligt med svängutrymme.
Lever, fläskkött och lök körs genom kvarnen minst två gånger så att det blir finmalet. Tänk på att levern ska ligga i mjölk ett par timmar innan. När man kör det första gången så varvar man de olika ingredienserna så att det blandas i kvarnen.
Resultatet är en inte allt för aptitretande sörja. Till och med jag har lite svårt för det här stadiet, men det är bara att bita ihop och tänka på målet.
Blanda samman de malda ingredienserna med resten. Blanda noga så att det blir en ganska lös gröt av det.
Häll gröten i två avlånga, ungssäkra formar och ställ in i ugnen. Låt grädda i ca 45 min.
Korvkakan är färdig när den är gyllengul och har lite "studds" i sig när man petar på den. Det ska kännas ungefär som när du trycker på nästippen, lite studds men ändå fast. Låt den kallna och stjälp sedan upp den ur formarna.
En halv sådan här korvkaka är ungefär lagom till två personer. Vi skivar den i skivor som är ca en halv centimeter tjocka och sedan steker vi dem på båda sidor. Till det serverar vi koktpotais, sås och lingon. Går att frysa. Väldigt gott...
Leverpastej
Dags för nästa recept. Jag älskar leverpastej, och hemmagjord leverpastej slår det mesta. Detta receptet har jag också fått genom mormor, det är lite modernare än korvkakereceptet dock.
3/4 kg svinlever
1 stor gul lök
8 ansjovisfileer
500 g fläskfärs
100 g margarin
1/2 msk salt
1 tsk nymalen vitpeppar
1/2 tsk nymalen kryddpeppar
1 krm salpeter
2 ägg
2,5 dl vetemjöl
7 dl mjölk
malet späck
Som ni ser så finns det vissa likheter mellan detta receptet och receptet på korvkaka. Om man har en någorlunda ordentlig lever så kommer den att räcka till båda recepten. Vår räckte och det blev en bit över till katten.
Första saken man ska göra är att smörja in två avlånga formar med det malda späcket (för er som inte vet så är späck grisfett). Detta gör att leverpastejen inte fastnar i formen. Ni behöver inte vara oroliga, när leverpastejen är klar så kommer det vara lätt att ta bort späcket runt omkring så man behöver inte äta det. Sätt ugnen på 225 grader.
Löken, levern, ansjovisen och fläskfärsen ska malas tillsammans minst två gånger. Tänk även här på att leven ska vara blötlagd innan den mals.
Den här geggamojan är inte mycket bättre än den förra. Men än en gång tar jag sikte på målet och härdar ut.
Fram med hinken igen. Blanda alla ingredienserna noga i hinken. Det kommer att bli en lös smet. Nu ska man smaka av smeten. Jag är inte så förtjust i iden att smaka av rå lever och köttfärs. Det var tydligen inte min mormor heller för bredvid receptet har hon skrivit: "Smakas av genom stekning". Med andra ord värmer man en klick smör i stekpannan och klickar sedan i en liten klick av smeten och steker den. Sedan kan man jystera salt och peppar mängden.
Fyll formarna till två tredjedelar ungefär och ställ dem i en ugnssäker form med ett par centimeter hög kant.
Nu tar man pakplåtspapper och binder fast över varje form med hjälp av bommulssnöre. Här kan det vara bra att vara två eftersom det kan vara lite klurigt att hålla papper och snöre på plats samtidigt som man ska knyta. Man kan även använda ugnsfolie, men jag tycker att resultatet inte blir det samma.
Ställ in allt i ugnen och häll vatten i den ugnssäkra formen. Vattnet ska nå upp till en tredjedel av pastejformen ungefär. Låt den stå inne i ca en timme.
När pastejen är färdig kommer den att vara gyllene ovanpå och kännas något fastare än korvkakan. Späcket runt omkring kommer ha smält och ser nästan ut som vatten. När det svalnar kommer det att bilda en vit hinna runt pastejen som man lätt kan ta bort med hjälp av en matkniv. Pastejen går utmärkt att frysa in.
Västgöta korv (grynkorv)
Även detta recept kommer från min morfars mamma via min mormor. det är en klassisk grynkorv som mormor alltid kallade västgöta korv. Är underbart god att äta som julkorv.
1,5 kg fläsk blandat med späck
4 hg korngryn
1/2 msk nymalen kryddpeppar
1/2 tsk nymalen vitpeppar
2 msk salt
1 tsk strösocker
1 stor gul lök
7 dl vatten
Börja med att koka korngrynen i vattnet och låt det svalna.
Nu är det dags att mala fläsk, späck och lök. anledningen till att man har i späck är dels för att det smakar bra och dels för konsistensen. Man använder ungefär 1/4 - 1/3 späck och resten fläsk. När det är malet två gånger så blandar man samman alla ingredienserna (i en hink).
Nu kommer det momentet av slakten som alla ser fram emot mest: provstekning av korvsmeten. En liten biff var av korvsmeten steks och avsmakas. Efter det kan man tillsätta mer kryddor om behovet finns.
Monstret byggs om och blir en korvstoppnings maskin. På korvstopparen träs fjälstret som är ordentligt avsköljt. Under ställer vi en hink för att lägga den färdiga korven i.
Nu måste man nästan vara två personer. Den ena matar sakta in korvsmeten medan den andra står och fångar upp korven. Det är lite av en konst både att mata smet och forma korven. När man matar gäller det att hålla ett jämt tryck och inte ha för bråttom. Om man trycker för hårt så kommer smeten för fort i andra änden och i värsta fall spricker fjälstret. Man bör också se till att undvika att få in luft i korven eftersom den då riskerar att spricka vid kokning. För den som står och tar emot korven gäller att se till att korven blir jämn, att man matar fram fjälstret i lagom takt utan att dra i det.
Det är lite som med pannkakor, den första blir aldrig helt lyckad. Det finns olika sätt att knyta korven. Antingen gör man en knut med fjälstret i var ände, eller så lär man sig att snurra fjälstret så det håller tätt eller så använder man någon form av snöre. Vi använder snöre eftersom det sparar på fjälster. Oavsett hur man gör så ska man tänka på att inte knyta fast början och slutet för än korven är färdig. Då kan man nämligen få ut eventuell luft som kommit in i korven. Sedan är det bara att fortsätta, storlek och tjocklek på korven bestämmer man själv. Tänk bara på att inte stoppa korven allt för hårt då den expanderar vid kokning.
När korvarna är klara så kan man frysa dem. Sedan är det bara att ta upp och koka dem. Eller så klipper man upp korven och använder smeten till att göra biffar som man steker, det är riktigt gott. Till korven kan man antingen ha potatismos och senap eller så kokar man potatis och gör en senapssås. Gott är det i vilket fall.
Talgbollar
Jag har ju tidigare visat tipps på hur man gör sina egna talgbollar. Här kommer en annan variant. När slakten är klar så blir det alltid späck över.
Vi mal späcket så det blir gegigt och lättformat. Sedan tillsätterman det man har hemma som fåglar kan tänkas tycka om. I år blev det solrosfrön, osaltade jordnötter, havrekrossoch russin. Blanda väl.
Sedan tar man och kramar bollar av smeten. I mitten sätter jag ett snöre. Bollarna lägger jag på en plåt med bakplåtspapper och ställer in i frysen tills de har stelnat. Då lägger jag dem i en påse och förvarar dem i frysen. Sedan kan man ta upp dem och hänga upp till fåglarna.
När de hemmagjorda talgbollarna är klara så är slakten över. Så det är passande att jag även avslutar dagens inlägg här. Om ni har tagit er ända hit så är jag imponerad, det är ett massivt inlägg men jag hoppas att jag har gett någon av er lite inspiration. Jag kan nämna att när vi räknade på det här så kommer den här grisen att räcka till drygt 120 måltider för mig och mamma. Då är inte eventuella rester inräknade och till det kommer mat till katten och till fåglarna. Allt detta gick på ungefär 1200 kronor. Det blir ungefär 10 kr per måltid.
måndag 19 november 2012
Västgöta broderi, mönster 4, 5 och 6
Jag tyckte det var dags för tre nya mönster. Nu ger vi oss in på lite mer komplicerade mönster. Jag får be om ursäkt för färgerna, min scanner vill inte scanna rött :). Så allt det rosa ska vara rött.
Mönster 4 - Stjärna
Den här stjärnan pryder verkligen sin plats. Bården av fyrkanten i mitten sys med stjälkstygn, lika så de fyra "spröten". Bladen består av två små stygn på vardera sidan av "spröten". Trekanterna sys med langett stygn (förklaring finns här nedan) och sedan fylls den inre fyrkanten med liten korsbotten (även det förklaras nedan).
Man syr inte med två olika färger men jag använde mig av det för att det skulle bli tydligare. Börja med att sticka upp nålen längst till vänster i nederkanten (där de röda stygnen börjar på bilden) stick sedan ner nålen ett steg åt höger och stick upp den i samma höjd som förra gången. Var noga med att lägga tråden under nålen. Fortsätt på samma sätt.
Liten Korsbotten
Detta är en fyllnads teknik som man kan variera, men vi börjar med den enkla varianten. Sy först en bård runt området du ska fylla (se mönstret vilken typ av stygn du ska använda). Sedan drar man långa stygn tvärs över området (de röda trådarna) åt ena hållet och sedan åt andra hållet så att det bildas ett rutmönster. Där efter syr man ett litet korsstygn där trådarna korsas. Antingen använder man samma färg som på de lång trådarna eller så använder man motsatta färgen, det är en smakfråga. Man kan välja att göra rutorna som på bilden eller så väljer man att lägga stygnen på diagonalen så att de blir diamantformade.
Mönster 5 - Kors bård
Denna bård är lite mer kompakt än den som jag tidigare har visat. De blå stygnen sys med stjälksöm och de röda sys med långa stygn som får korsa varandra. Enkel och snabbsydd.
Mönster 6 - Kedjefyllnad
Detta är ett fyllnadssätt som kan användas över antingen små områden som ett hörn på en duk eller över större områden. De blå stygnen är kedjestygn (se nedan) och de röda prickarna är knutar. Kantkedjan består av kedjestygn som år hälften så stora som de som är inuti.
Kedjestygn
Kedjestygn sys på nästan samma sätt som öglestygnen jag visade förra gången. Men i stället för att sticks ner nålen för att fästa öglan på slutet så fortsätter man med nästa stygn. På så sätt blir det en kedja av öglor.
Knutar
Knutar är precis så enkla som de låter. Man sticker upp nålen och sedan slår man en knut på tråden som ska ligga precis ovanpå tyget. Stick därefter ner nålen under knuten och vips så ligger det en knut ovanpå tyget. Var bara noga så att knuten verkligen hamnar nära tyget, annars får man en bit tråd som inte är spänd och som gör att arbetet inte ser bra ut.
Det var allt för idag. Hoppas ni har roligt med mönstren.
lördag 17 november 2012
Tarotläggning, Tidslinjen
På senaste tiden har jag börjat använda mig av en liten annorlunda tarotläggning. Den är lite annorlunda och i början kan den vara något knepig att få grepp om. Men när man väl har börjat arbeta med den är den väldigt givande och den är väldigt bra att öva upp intuitionsläsning. Med intuitionsläsning så menar jag när man läser korten så som man känner att de passar in snarare än vad den klassiska tolkningen är. För mig så var det lättare att börja med den klassiksa tolkningen och sedan ju mer bekväm jag blev med korten ju lättare var det att läsa korten intuitivt.
Så denna tarotläggning är i grunden väldigt enkel, man lägger upp åtta kort på en rad. Man läser korten från vänster till höger som en historia kan man säga. Man länkar alltså samman korten till en tidslinje. Korten har ingen specifik betydelse som i en traditionell stjärna utan man läser dem så som de tycks höra ihop. Så med andra ord kan de två första visa dåtid, de tre efter det nutid och de andra framtid. Eller så visar det första nu tid och de andra framtid. Men precis som tiden så kan man inte hoppa fram och tillbaka. Om kort 1 är då tid och kort 2 är nutid så kan kort 3 inte vara dåtid utan måste röra nutid eller framtid.
Den är som sagt lite knepig att fundera ut i början och man kan lätt känna sig osäker på hur man ska börja och när de olika tiderna avlöser varandra. Men om man övar så kommer man upptäcka att det blir lättare och till slut så blir det nästan självklart. Man ser verkligen en tydlig rörelse genom korten.
Som sagt så är detta ett utmärkt sätt att öva upp intuitionsläsning på. När man väl börjar känna sig säker så faller korten på plats som puzzelbitar och kortens betydelser blir väldigt påtagliga eftersom man får ett sammanhang till dem. Så jag kan verkligen rekommendera läggningen till alla som vill prova något nytt.
Så denna tarotläggning är i grunden väldigt enkel, man lägger upp åtta kort på en rad. Man läser korten från vänster till höger som en historia kan man säga. Man länkar alltså samman korten till en tidslinje. Korten har ingen specifik betydelse som i en traditionell stjärna utan man läser dem så som de tycks höra ihop. Så med andra ord kan de två första visa dåtid, de tre efter det nutid och de andra framtid. Eller så visar det första nu tid och de andra framtid. Men precis som tiden så kan man inte hoppa fram och tillbaka. Om kort 1 är då tid och kort 2 är nutid så kan kort 3 inte vara dåtid utan måste röra nutid eller framtid.
Den är som sagt lite knepig att fundera ut i början och man kan lätt känna sig osäker på hur man ska börja och när de olika tiderna avlöser varandra. Men om man övar så kommer man upptäcka att det blir lättare och till slut så blir det nästan självklart. Man ser verkligen en tydlig rörelse genom korten.
Som sagt så är detta ett utmärkt sätt att öva upp intuitionsläsning på. När man väl börjar känna sig säker så faller korten på plats som puzzelbitar och kortens betydelser blir väldigt påtagliga eftersom man får ett sammanhang till dem. Så jag kan verkligen rekommendera läggningen till alla som vill prova något nytt.
tisdag 13 november 2012
Kärlek
För det mesta så brukar jag hålla mina inlägg lite sådär semi personliga, jag är inte en enormt öppen person och för det mesta stannar mina tankar i mitt huvud. Men nu känner jag att jag behöver skriva av mig så jag gör ett undantag och låter detta bli ett väldigt personligt inlägg.
Jag är singel och har varit det ett tag. Jag har inte så stora problem med att vara ensam, jag trivs med att vara för mig själv. Men på senaste tiden har jag börjat känna att det är dags att ta tag i den här biten av mitt liv, att jag är redo att hitta någon. Men när jag försöker så stöter jag på problem, problem som ligger hos mig och inte hos någon annan.
För det första så har jag problem med att släppa taget om en kille. Jag vet att det är dumt och att man måste släppa taget men varje gång jag tror att jag har lyckats så upptäcker jag att jag är tillbaka där jag började igen. En del av problemet är kanske att allt kändes så rätt med honom från början, det fanns liksom ingen tvekan eller tvivel. Men sedan så fastnade vi på något sätt. I nästan 5 år stod vi och stampade på samma ställe i förhållandet. Jag vet inte varför men mycket hade nog att göra med att vi inte tog tag i det, båda ville mer men ingen tog steget. Till slut så gick det så långt att jag inte såg någon annan utväg än att bryta. Ångrar jag det? Ibland, men jag tror det hade gått så långt att vi var fast i våra roller och i hur det var. Jag kände att jag inte var en bra flickvän och att jag inte fick vad jag önskade. Idag hade jag nog tagit tag i det tidigare. Men det är lätt att vara efterklok.
Sedan dess har vi haft en slags vänskap som ibland innebär att vi inte hörs på kanske ett år och ibland så träffas vi en gång i veckan. Ibland har jag funderat på att vi kanske borde försöka igen för attraktionen finns fortfarande där, den där känslan i maggropen. Men så inser jag att vi fortfarande beter oss på samma sätt som förut. Vi existerar i ett konstant vänskapsförhållande utan att egentligen prata om det som finns där, status quo så att säga. Så frågan är om vi någonsin kommer att kunna kommunicera med varandra. Med andra ord så känns det dömt att misslyckas från början.
Men då är problemet att jag jämför andra killar med honom. Eller inte med honom som person utan snarare känslan jag hade med honom. Den här känslan av att vara säker redan från början, suget i magen. Vilket gör att jag avfärdar en hel del bra, trevliga killar eftersom jag inte får den där känslan. Vilket är dumt, det är idiotiskt. Jag vet det efteråt. Men samtidigt vet jag inte hur jag ska "nöja" mig med mindre.
Andra problemet jag har är att min religion är en stor del av min vardag. Helst skulle jag vilja hitta någon med liknande tro. Men jag kan för mitt liv inte fundera ut hur. Det är väldigt ont om dejtingsajter för nyhedningar :). Visst, det är inte nödvändigt att dela samma religion, men jag vill åtminstonde ha någon som respekterar den och som delar de grundläggande värderingarna. Jag behöver en pojkvän som tycker att det är okej att jag har ett altare stående i sovrummet, att jag firar de åtta högtiderna, att magin finns i min vardag och att jag helt enkelt inte är som alla andra. "Problemet" med nyhednisk religion, i alla fall så som jag praktiserar den, är att den verkligen märks i vardagen. Det är inte något man ägnar sig åt två timmar på söndagen eller fyra gånger per år.
Så var hittar man någon som är öppen för det? Hur har ni andra gjort?
Sist men inte minst så har jag problem med att lita på folk. Eller snarare så är jag misstänksamt inställd i början och när jag väl kommer över det så litar jag helt och fullt på personen. Men ju äldre jag blir och ju mer jag har varit med om desto svårare verkar det vara att ta sig förbi den där första muren av misstänksamhet. Det hela blir inte bättre av att jag inte är en social person och jag tycker inte det är höjden av lycka att träffa nya personer, snarare tvärt om. Så det blir en konstant kamp med mig själv om att försöka vara mer social, att utsätta sig för situationer där man inte är bekväm eller känner sig hemma.
Ibland önskar jag att det hela kunde vara lite enklare. Jag önskar att jag inte tvivlade hela tiden. Jag önskade att jag kunde släppa taget om allt det gamla för jag vill verkligen kunna bygga upp något nytt. Ibland funderar jag på om det helt enkelt inte vore bäst att acceptera att det kanske inte är meningen att jag ska hitta någon. Kanske har jag redan hittat kärleken men det fungerade helt enkelt inte i detta livet.
Hur gör ni andra där ute? Har ni några bra råd, jag är öppen för det mesta :)
Jag är singel och har varit det ett tag. Jag har inte så stora problem med att vara ensam, jag trivs med att vara för mig själv. Men på senaste tiden har jag börjat känna att det är dags att ta tag i den här biten av mitt liv, att jag är redo att hitta någon. Men när jag försöker så stöter jag på problem, problem som ligger hos mig och inte hos någon annan.
För det första så har jag problem med att släppa taget om en kille. Jag vet att det är dumt och att man måste släppa taget men varje gång jag tror att jag har lyckats så upptäcker jag att jag är tillbaka där jag började igen. En del av problemet är kanske att allt kändes så rätt med honom från början, det fanns liksom ingen tvekan eller tvivel. Men sedan så fastnade vi på något sätt. I nästan 5 år stod vi och stampade på samma ställe i förhållandet. Jag vet inte varför men mycket hade nog att göra med att vi inte tog tag i det, båda ville mer men ingen tog steget. Till slut så gick det så långt att jag inte såg någon annan utväg än att bryta. Ångrar jag det? Ibland, men jag tror det hade gått så långt att vi var fast i våra roller och i hur det var. Jag kände att jag inte var en bra flickvän och att jag inte fick vad jag önskade. Idag hade jag nog tagit tag i det tidigare. Men det är lätt att vara efterklok.
Sedan dess har vi haft en slags vänskap som ibland innebär att vi inte hörs på kanske ett år och ibland så träffas vi en gång i veckan. Ibland har jag funderat på att vi kanske borde försöka igen för attraktionen finns fortfarande där, den där känslan i maggropen. Men så inser jag att vi fortfarande beter oss på samma sätt som förut. Vi existerar i ett konstant vänskapsförhållande utan att egentligen prata om det som finns där, status quo så att säga. Så frågan är om vi någonsin kommer att kunna kommunicera med varandra. Med andra ord så känns det dömt att misslyckas från början.
Men då är problemet att jag jämför andra killar med honom. Eller inte med honom som person utan snarare känslan jag hade med honom. Den här känslan av att vara säker redan från början, suget i magen. Vilket gör att jag avfärdar en hel del bra, trevliga killar eftersom jag inte får den där känslan. Vilket är dumt, det är idiotiskt. Jag vet det efteråt. Men samtidigt vet jag inte hur jag ska "nöja" mig med mindre.
Andra problemet jag har är att min religion är en stor del av min vardag. Helst skulle jag vilja hitta någon med liknande tro. Men jag kan för mitt liv inte fundera ut hur. Det är väldigt ont om dejtingsajter för nyhedningar :). Visst, det är inte nödvändigt att dela samma religion, men jag vill åtminstonde ha någon som respekterar den och som delar de grundläggande värderingarna. Jag behöver en pojkvän som tycker att det är okej att jag har ett altare stående i sovrummet, att jag firar de åtta högtiderna, att magin finns i min vardag och att jag helt enkelt inte är som alla andra. "Problemet" med nyhednisk religion, i alla fall så som jag praktiserar den, är att den verkligen märks i vardagen. Det är inte något man ägnar sig åt två timmar på söndagen eller fyra gånger per år.
Så var hittar man någon som är öppen för det? Hur har ni andra gjort?
Sist men inte minst så har jag problem med att lita på folk. Eller snarare så är jag misstänksamt inställd i början och när jag väl kommer över det så litar jag helt och fullt på personen. Men ju äldre jag blir och ju mer jag har varit med om desto svårare verkar det vara att ta sig förbi den där första muren av misstänksamhet. Det hela blir inte bättre av att jag inte är en social person och jag tycker inte det är höjden av lycka att träffa nya personer, snarare tvärt om. Så det blir en konstant kamp med mig själv om att försöka vara mer social, att utsätta sig för situationer där man inte är bekväm eller känner sig hemma.
Ibland önskar jag att det hela kunde vara lite enklare. Jag önskar att jag inte tvivlade hela tiden. Jag önskade att jag kunde släppa taget om allt det gamla för jag vill verkligen kunna bygga upp något nytt. Ibland funderar jag på om det helt enkelt inte vore bäst att acceptera att det kanske inte är meningen att jag ska hitta någon. Kanske har jag redan hittat kärleken men det fungerade helt enkelt inte i detta livet.
Hur gör ni andra där ute? Har ni några bra råd, jag är öppen för det mesta :)
söndag 11 november 2012
Få bort spöken/andar/oönskad energi
Jag har fått frågan hur man tar bort spöken/andar från en bostad. Först och främst vill jag säga att jag inte tror på spöken som kvarvarande andar av döda människor. Jag tror på reinkarnation så jag tror inte att andarna av de döda blir kvar här, de återvinns så att säga. Däremot tror jag att man kan lämna efter sig spår av energi, som ett slags eko. Så vad är skillnaden? Precis som med ett rösteko så tror jag att den energi vi lämnar kvar är en ögonblicks bild, ingen tänkande varelse. med andra ord så kan man inte föra en konversation med ett eko och enligt mig inte med andar. Däremot tror jag att en avliden persons ande kan stanna kvar ett kort tag och då uppfattas som ett "spöke". Men jag tror inte att en sådan ande kan stanna kvar i år eller ens månader.
Men det var inte det vi skulle prata om... Jag använder mig av en ganska rättfram och enkel metod för att rensa bostaden. Det fungerar på att rensa ut alla sorters oönskade energier. Man behöver:
Rosengeranium eterisk olja
Salt
Ett par ris korn
Ett vitt ljus
En fyrkantig bit guld tyg
En kvast
Det här fungerar bäst när månen är i tilltagande, på en söndag. Börja precis innan klockan tolv på dagen så att du är färdig efter tolv. Det fungerar både på bara ett rum men även på ett helt hus eller lägenhet. Det är väldigt bra att utföra den här ritualen innan man flyttar in i nytt hus eller lägenhet så att man tar bort alla gamla energier.
Om man arbetar i ett flervåningshus börjar man överst och arbetar sig från höger till vänster och neråt. Är man i ett enplanshus eller lägnhet börjar man i rummet till höger om ingången och arbetar sig motsols runt. Ska man bara rensa ett rum så börjar man där ;)
Börja med att plock i ordning och plocka bort onödiga föremål och ha golvet så fritt som möjligt. Börja med att sopa golvet i en cirkelrörelse, motsols, visualisera hur du sopar bort all oönskad energi. När allt skräp/damm är ihop samlat så tar man ut det och sprider det för vinden eller bränner upp det.
Ta sedan saltet och strö lite i varje hörn, i kanten av alla fönster och dörrar och säg:
Visualisera hur rummet fylls av ljus och positiv energi. gör detta i alla rummen du vill rena.
Ta sedan ljuset och tänd det. Ta ljuset i ena handen och oljan i andra. Ställ ljuset i mitten av rummet och stryk sedan lite olja på fönster och dörrkarmar och säg:
Gör detta i alla rum, fortarande börjar man uppifrån till höger och rör sig nedåt, motsols.
Gå sedan till det rummet som du upplever som husets center. Ofta är det köket eller ett vardagsrum (ska du bara rena ett rum så väljer man det rummet). Sätt ljuset mitt i rummet och sätt dig själv framför det och meditera över hur positiv energi fyller huset/rummet och hur all oönskad energi försvinner. När ljuset har blivit en liten stump så släck det. Olja in det med oljan i rörelser från dig och lägg det på tygbiten. Strö över riskornen och vira in ljuset och riset i tyget. Placera knytet så nära dörren som möjligt och säg:
Nu är rummet/huset/lägenheten ren och man kommer till den viktigaste delen. Det är bättre att förebygga än att bota. Så när du vet att du har renat så gäller det att se till att hålla det rent. Dels kan man använda sig av föremål som motar bort oönskade energier, dels kan man se till att regelbundet rensa och rengöra genom att stänka runt saltvatten eller bränna salvia.
Om någon undrar varför jag använder oönskade energier i stället för negativa energier så är det så att även positiva energier kan vara oönskade. Speciellt om man regelbundet utför magi så kan man samla på sig lite "rest energier" som kan påverka annan magi som man vill göra. Man kan säga så här, de flesta katter är gulliga och gosiga men det innebär inte att jag skulle vilja ha hela huset fullt av dem. De skulle irritera varandra, mig och min katt så alla katter som kommer in i mitt hus som inte är Teddy åker ut igen. Samma sak med energier, jag behåller bara de energier som jag vill ha och som jag har valt att föra med mig in. Alla övriga energier städas bort :)
Hoppas den här ritualen kan komma till nytta, jag måste säga att den är väldigt effektiv och bra.
Men det var inte det vi skulle prata om... Jag använder mig av en ganska rättfram och enkel metod för att rensa bostaden. Det fungerar på att rensa ut alla sorters oönskade energier. Man behöver:
Rosengeranium eterisk olja
Salt
Ett par ris korn
Ett vitt ljus
En fyrkantig bit guld tyg
En kvast
Det här fungerar bäst när månen är i tilltagande, på en söndag. Börja precis innan klockan tolv på dagen så att du är färdig efter tolv. Det fungerar både på bara ett rum men även på ett helt hus eller lägenhet. Det är väldigt bra att utföra den här ritualen innan man flyttar in i nytt hus eller lägenhet så att man tar bort alla gamla energier.
Om man arbetar i ett flervåningshus börjar man överst och arbetar sig från höger till vänster och neråt. Är man i ett enplanshus eller lägnhet börjar man i rummet till höger om ingången och arbetar sig motsols runt. Ska man bara rensa ett rum så börjar man där ;)
Börja med att plock i ordning och plocka bort onödiga föremål och ha golvet så fritt som möjligt. Börja med att sopa golvet i en cirkelrörelse, motsols, visualisera hur du sopar bort all oönskad energi. När allt skräp/damm är ihop samlat så tar man ut det och sprider det för vinden eller bränner upp det.
Ta sedan saltet och strö lite i varje hörn, i kanten av alla fönster och dörrar och säg:
Jag ber att alla oönskade energier försvinner från detta utrymme och gör detta rum till en trygg plats, låt det så bli och låt det ingen skada.
Visualisera hur rummet fylls av ljus och positiv energi. gör detta i alla rummen du vill rena.
Ta sedan ljuset och tänd det. Ta ljuset i ena handen och oljan i andra. Ställ ljuset i mitten av rummet och stryk sedan lite olja på fönster och dörrkarmar och säg:
Välsigna detta hem och låt de hjärtan som vistas här fyllas med kärlek, låt det så bli och låt det ingen skada.
Gör detta i alla rum, fortarande börjar man uppifrån till höger och rör sig nedåt, motsols.
Gå sedan till det rummet som du upplever som husets center. Ofta är det köket eller ett vardagsrum (ska du bara rena ett rum så väljer man det rummet). Sätt ljuset mitt i rummet och sätt dig själv framför det och meditera över hur positiv energi fyller huset/rummet och hur all oönskad energi försvinner. När ljuset har blivit en liten stump så släck det. Olja in det med oljan i rörelser från dig och lägg det på tygbiten. Strö över riskornen och vira in ljuset och riset i tyget. Placera knytet så nära dörren som möjligt och säg:
Välsigna alla de som passerar genom denna dörr, låt det så bli och låt det ingen skada.
Nu är rummet/huset/lägenheten ren och man kommer till den viktigaste delen. Det är bättre att förebygga än att bota. Så när du vet att du har renat så gäller det att se till att hålla det rent. Dels kan man använda sig av föremål som motar bort oönskade energier, dels kan man se till att regelbundet rensa och rengöra genom att stänka runt saltvatten eller bränna salvia.
Om någon undrar varför jag använder oönskade energier i stället för negativa energier så är det så att även positiva energier kan vara oönskade. Speciellt om man regelbundet utför magi så kan man samla på sig lite "rest energier" som kan påverka annan magi som man vill göra. Man kan säga så här, de flesta katter är gulliga och gosiga men det innebär inte att jag skulle vilja ha hela huset fullt av dem. De skulle irritera varandra, mig och min katt så alla katter som kommer in i mitt hus som inte är Teddy åker ut igen. Samma sak med energier, jag behåller bara de energier som jag vill ha och som jag har valt att föra med mig in. Alla övriga energier städas bort :)
Hoppas den här ritualen kan komma till nytta, jag måste säga att den är väldigt effektiv och bra.
lördag 10 november 2012
Sky Lantern
Jag hoppas att alla hade en trevlig Samhain. Jag hade en väldigt magisk och trevlig kväll. I stället för att göra min traditionella meditationslabyrint så valde jag att göra en vanlig cirkel. Till stor del för att det nya äppelträdet som jag har planterat hamnade så att meditationslabyrinten skulle bli väldigt liten. Istället så valde jag att som sagt en vanlig cirkel, men jag använde mig av värmeljus för att markera den. Jag måste säga att det var otroligt mäktigt att sitta omgiven av eld under en stjärnklar himmel. Enda nackdelen var att den stjärnklara himlen innebar nära minusgrader och mina fingrar blev lite kalla och klumpiga. Inte optimalt när man ska göra lite fingerfärdig magi. Men som tur är så är kroppsvärme väldigt effektivt för att värma kalla fingrar.
En del av min ceremoni var att släppa upp en sky lantern med namnen på alla de vänner och familj som jag har förlorat. Det är en av de vackraste och mest känslomässigt laddade sätten att hedra deras minnen. För er som inte är så bekanta med sky lanterns så är det en lykta av rispapper med en bränslecell som man tänder. Den varma luften gör att lyktan stiger och flyger iväg (samma princip som för luftballonger) och det tunna rispappret gör att den lyser. Det märket som jag köpte var helt nedbrytbart så att det inte kommer att ligga metall eller plastbitar och skräpa i naturen.
Att stå i en eldcirkel och släppa upp en lykta som bär namnen på de man har förlorat mot en stjärnklar himmel var något som verkligen kändes i hjärtat. Ibland under en ceremoni så upplever man ett ögonblick då man uppfylls av stunden, när man blir medveten om sin omgivning och sina handlingar och allt smälter samman och man känner samhörigheten i allt. När jag stod och tittade på lyktan som svävade upp så upplevde jag ett sådant ögonblick. Det är verkligen en tradition som jag kan rekommendera. Jag tog inga bilder när jag släppte upp min lyckta. Men jag hittade en trevlig liten film som visar en sky lantern:
En del av min ceremoni var att släppa upp en sky lantern med namnen på alla de vänner och familj som jag har förlorat. Det är en av de vackraste och mest känslomässigt laddade sätten att hedra deras minnen. För er som inte är så bekanta med sky lanterns så är det en lykta av rispapper med en bränslecell som man tänder. Den varma luften gör att lyktan stiger och flyger iväg (samma princip som för luftballonger) och det tunna rispappret gör att den lyser. Det märket som jag köpte var helt nedbrytbart så att det inte kommer att ligga metall eller plastbitar och skräpa i naturen.
Att stå i en eldcirkel och släppa upp en lykta som bär namnen på de man har förlorat mot en stjärnklar himmel var något som verkligen kändes i hjärtat. Ibland under en ceremoni så upplever man ett ögonblick då man uppfylls av stunden, när man blir medveten om sin omgivning och sina handlingar och allt smälter samman och man känner samhörigheten i allt. När jag stod och tittade på lyktan som svävade upp så upplevde jag ett sådant ögonblick. Det är verkligen en tradition som jag kan rekommendera. Jag tog inga bilder när jag släppte upp min lyckta. Men jag hittade en trevlig liten film som visar en sky lantern:
måndag 29 oktober 2012
Höstpyssel
Ja nu har jag varit igång och pysslat igen. Denna gången blev det en skål/ljushållare som jag gjorde av garnrester, löv och en blandning av mjöl, vatten och socker. Så här blev det:
Först så ska man göra limmet som håller ihop allt. Man kan använda tapetklister om man har en skvätt över där hemma. Annars så gör man så här:
Ta en stor kastrull och sätt 2 dl vatten att koka. Under tiden som det kokar upp så vispar man ihop 1 dl mjöl med ytterligare 2 dl vatten (kallt). När vattnet i kastrullen kokar så vispar man ner mjölvällingen i det kokande vattnet och rör om tills det att det kokar igen. Ta kastrullen från värmen och vispa ner 2 msk socker. Nu ska blandningen svalna och du kommer att märka att den blir tjockare och mer "geggig" ju svalare den blir.
Under tiden geggan svalnar kan man förbereda resten.
Man behöver en skål för att forma efter och en bricka att ha formen på. Klä både formen och brickan med plastfolie och smörj även in formen med lite olja innan du sätter på plastfoliet så lossar det lättere. När amn väljer form så tänk på att man ska kunna ta av skålen av den så om den är klotformad, så att öppningen är mindre än mitten, så kan man få problem. Sedan behöver man något att klä formen med. Jag använde garnrester och löv men man kan även använda papper, blommor och tyg. Välj material och färger efter tycke och smak. Tänk på att färgerna kan ändras något efter det att de blötläggs i geggan.
Nu när geggan är kall och du har förbrett allt så kommer vi til ldet roliga: gegga i geggan :). Materialet ska ner i geggan och blötläggas.
Vill man så kan man använda plasthandskar, men jag tycker bara de är i vägen. Det är ju inget farligt i gegan så det är bara att köra ner händerna. Om du använder garn så var noga så att du inte trasslar ihop det för mycket när du lägger ner det. Att stå och försöka trassla upp knutar i halt garn var inte det lättaste upptäckte jag....
Nu är det till att börja klä formen. Jag började med att göra botten tät med hjälp av garnet.
Se till att krama ur/ta bort en del av geggan. Garnet ska vara kletigt men inte droppande. Fortsätt att arbeta runt formen.
Jag tränkte löven i geggan och smetade ut dem längst upp.
Garnet fick bilda en fot och fram till löven så virade jag garnet tätt.
Ovanpå löven så virade jag garnet mer oregelbundet och lät det bli luckor så att man kan se löven igenom.
När allt är klart så kan du ta lite gegga på fingrarna och se till så att allt "sitter ihop" genom att försiktigt kleta lite gegga. Det ska inte vara en täckande hinna, men allt ska vara fuktigt.
Nu ska det torka, det tar ett par dagar om man använder garn och tyg. Man kommer att känna när den är torr och stabil. Då är det dags att lossa den från formen. Börja med att lossa både skålen och plastfoliet och sedan skala av plastfoliet. Det är lättare än att försöka ta bårt bara skålen.
Om det blir lite rester av den torkade geggan så kan man försiktigt pilla bort dem eller använda en liten nagelfil. Och så har du sedan en skål:
Den stora fördelen med det här är att om man väljer att göra den i bara löv till exempel så är den helt nedbrytningsbar, inga gifter ingenting. Så jag funderar på att göra en liten skål eller en liten boll i bara löv som jag kan använda att lägga offergåvor i, till exempel lite bröd doppat i vin. Sedan kan man lägga dem i en lund eller vid en källa utan att behöva ha dåligt samvete.
När jag nu hade fixat en sådan fin skål så tog jag och dekorerade mitt altare inför Samhain. Jag ska visserligen vara utomhus i år men jag vill ändå dekorera mitt permanenta altare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)