Bakgrund

lördag 31 december 2011

Fjortonde aspekten: En favorit; hednisk högtid du firar.

Jag var lite splittrad inför den här uppgiften. Yule är den högtiden som jag är barnsligt förtjust i, förmodligen hänger det ihop med minnen från barndomens jular. Men på senare år så är det faktiskt samhain som har blivit min absoluta favorit högtid att fira.

Som många av er redan vet så är samhain nyhedningarnas nyår, så det känns passande att skriva det här inlägget idag, 31/12, innan man gör sig i ordning för att fira nyår med resten av vännerna.

Så varför firar "vi" nyår i slutet av oktober? Alla kulturer sätter det nya året på olika ställen på året beroende på vad som verkar vettigt för dem, tex räknar kineserna till två nymånar efter vinter solståndet. Samhain är egentligen namnet på november månad hos kelterna och det är även från dem vi har tagit traditionen och mytologin kring vårt firande av samhain.

Kort sagt så brukar man säga att samhain är den tiden på året då världen blir allt mörkare, ljuset försvinner allt mer fram till vinter solståndet (yule) då det vänder och ljuset börjar återkomma.  I mytologin symboliseras detta av att Guden dör på samhain för att åter födas under yule. Detta är den tiden på året då allt det som brukar lura i mörkret blir starkare, bristen på ljus gör att det mörka frodas. Det är även nu som slöjan mellan världarna blir som tunnast och många ägnar sig åt spådom. Men det är även en tid för att minnas alla de som inte finns hos oss längre, de döda. Det finns en väldigt vacker tradition att hålla en "tyst middag" till minne av de döda. I all enkelhet så samlar man ihop släkt och vänner och lagar en riktigt festmåltid. När man dukar bordet dukar man en plats extra och runt den platsen ställer man minnesföremål och fotografier från avlidna släktingar och vänner. Sedan sätter man sig ner och äter i tysthet så att alla får chansen att tänka på de döda och minnas vad de betydde för en. Ofta avslutas måltiden med att man pratar minnen eller ber en bön.

Många tycker att samhain kan vara lite deprimerande, det kan kännas lite konstigt att fira att mörkret växer. Jag ser det på ett lite annat sätt och därför tänkte jag dela med mig av mitt synsätt på samhain.

 Enligt mig så är mörkret inget som vi ska vara rädda för, varken fysiskt eller psykiskt mörker. Mörker är en lika naturlig del av livet och naturen som ljuset. Det finns ingen som kan gå genom livet utan att hamna i en mörkare period om det så beror på depression eller sorg eller en jobbig livssituation. Likadant så finns det ingen dag som inte övergår i natt, ingen sommar som inte blir till höst. Vi firar mörkret för att det är en del av livet, en viktig del. Det finns ett engelsk citat som ingen verkar veta var det kommer ifrån som jag alltid brukar tänka på när jag ska försöka förklara min syn på mörker och ljus:
To be a star, you must shine your own light, follow your own path, and don't worry about the darkness, for that is when the stars shine brightest

Det summerar det hela ganska bra, utan mörkret så skulle vi inte finna styrkan i oss själva och vi skulle bli mindre kompletta.

Inte för att det alltid känns så lätt när man står där mitt i mörkret, vare sig det verkliga fysiska eller det mentala mörkret, att intala sig att allt kommer att bli bra. Det är svårt och jobbigt, men ibland är livet svårt och jobbigt och orättvist. Genom att inte bara fira ljus utan även mörker så erkänner vi att mörkret är en del av vårat liv och om vi erkänner mörkret så kan vi så småningom acceptera det och tillåta oss att erkänna de mörka perioderna i vårt liv utan att känna skuld eller skam. Varför känna skam inför något som är lika naturligt som att natten kommer efter dagen?

Den mörka tiden på året ger oss även en behövlig vila. Jag brukar tänka på mig själv som en light version av en björn. När dagarna blir mörkare så spenderar jag mer tid i soffan med en filt och en bok eller med datan i knät. Hur mycket jag än älskar min trädgård så är detta den tiden på året då alla måsten försvinner. Jag behöver inte klippa gräs eller rensa i rabatter. Jag kan luta mig tillbaka i soffan med en bra film utan dåligt samvete och plocka fram en packet frusna bär och njuta av allt hårt arbete. Det är nu man börjar tända ljus och brasor och myser i hemmets lugna vrå. Det är som att komma hem efter en stressig dag på jobbet och sjunka ner i soffan. Det är hösten och vintern för mig. När växterna i min trädgård tar en paus så gör jag dem sällskap.

Dessutom är det ett avslut och en början. Samhain är ett bra tillfälle för storstädning, både i hemmet och bland känslorna. Man gör sig redo för att gå in i en liten dvala period fram tills dess att ljuset kommer åter och då ska allt vara rent och fräscht, ut med det gamla och in med det nya. Det är nu du ska bränna exets fotografier och städa ut alla kvarvarande känslor, det är nu du ska ta mod till dig och börja leta efter det nya jobbet du så gärna vill ha. Nyårs löften läggs just därför att nyår är en tid att lägga det gamla bakom sig och börja på ny kula. vad kan egentligen vara mer inspirerande?

Så mitt tipps inför nästa samhain är att fira mörkret med glädje och passa på att göra en rejäl storstädning på på utsidan och insidan. I stället för att känna depressionen växa med mörkret så unna dig en dag av ljusterapi eller sätt dig hemma i vardagsrummet med en bit chokladtårta och massor av levande ljus och tänk på vad skönt det är att kunna tända ljusen i mörkret och hur tydligt alla stjärnor syns på himlen.

Jag vill avsluta med att påminna om att inte långt efter samhain firar vi yule, solen och ljusets återfödelse. Det påminner oss om det gamla ordspråket
Det är alltid mörkast före gryningen.

Så när mörkret är som tätast och jobbigast så gäller det att börja spana efter ljuset, det är på väg. För precis som att ljuset aldrig är evigt så är inte heller mörker evigt. Natten blir dag och vintern blir till vår. Martin Luther King Jr. sa:
“Darkness is only driven out with light, not more darkness.”

Med det önskar jag er alla ett riktigt gott nytt år (tänk vad trevligt att vi hedningar får fira de flesta stora högtider två gånger).

tisdag 27 december 2011

Naturlig skönhet

Vi är många som ger naturen en liten hjälpande hand när det kommer till vårt utseende. Idag finns det massor av produkter som inte skadar miljön och som inte testas på djur men som ändå är lätta och bra att använda. Som nyhedning är det viktigt för mig att göra så lite åverkan på naturen som möjligt, samtidigt vill man ju se trevlig och vacker ut.

Bland allt annat roligt jag har för mig för att åtminstone bli presentabel är att färga håret. Jag hörde nog en hel kör som drog efter andan där ;). Jag vet inte hur många gånger man får höra hur skadligt det är för naturen att färga håret, allra helst om man gör det hemma. Alla de där kemikalierna som åker rakt ut i avloppet.

Jag kan lugna alla med att det inte är det minsta farligt att färga håret, om man väljer rätt preparat så kommer det inte skada naturen alls. Jag använder mig av henna för att färga mitt hår. Henna är en buske vars blad man plockar och torkar och mal till ett pulver. Detta pulver färgar hud, hår och även textilier och skinn i en röd brun färg. I håret blir henna rött, riktigt rött. Men vill man nu inte ha rött hår så går det att använda till exempel indigo, som ger svart färg, eller en kombination av olika örter som ger olika bruna nyanser.

Själv använder jag en kombination av henna, gurkmeja och vitvinsvinäger som ger en lite ljusare röd färg. Fast jag ska erkänna att ju längre tid jag har haft mitt röda hår desto modigare har jag blivit. I början använde jag en mycket ljus röd färg, men nu har jag snart nästan inte i någon gurkmeja alls...

Det finns stora fördelar med att använda naturliga hårfärger, förutom miljöaspekten. Dels så skadar de inte håret utan tvärt om så brukar de stärka håret och göra det starkare. Jag ska säga att jag själv har märkt en enorm skillnad på min hårkvalité sedan jag började med henna. Jag behöver inte göra inpackningar längre och mitt hår är inte lika trassligt och svårt att reda ut. Jag har färgat med henna i nästan två år nu. Dessutom blir det naturliga slingor i håret när man använder naturliga färgämnen. Eller snarare så ska jag säga att färgen lägger sig som ett något transparant lager över varje hårstrå. Vi har naturligt hårstrån som är mörkare och andra som är ljusare och detta reflekteras genom lagret av färg. Så även om färgen täcker alla hårstrån så blir det inte någon "färghjälm" och man får ett naturligt resultat. Henna täcker alla typer av hår, även grått, men med olika resultat. Har man mörkt hår så blir färgen mörkare och har man ljust hår (som jag) får man en klarare färg.

Det är klart att det finns en sida som inte är lika bra. Dels tar det lite tid. Blandningen ska helst stå och dra över natten och sedan ska den sitta på huvudet i minst två timmar. Dessutom så luktar henna lite som hö och när man gör blandningen så luktar det blött hö. Doften sitter kvar i håret en dag eller två. Dessutom så måste färgen "mogna", det vill säga den färgen du har när du precis färgat håret är inte den färgen det blir. Under två till tre dagar så mognar färgen och blir djupare. Så jag brukar säga med tanke på färgen och doften så ska man alltid henna håret minst fyra dagar innan det stora kalaset ;).

Men för mig överväger fördelarna naktdelarna. Dessutom är det relativt billigt. En 100g förpackning henna kostar omkring 60-70 kronor och det räcker till tre rotfärgningar för mig och jag behöver färga rötterna ungefär var 4-6 vecka. Eftersom man gör färgsmeten själv så kan man spara resterande pulver till nästa gång. Man slipper slänga hälften för att man inte kan spara det.

Så hur går det till? Så här gör jag när jag ska färga håret:

Dag 1: På kvällen tar jag fram en plastskål, en plastsked (plast eftersom henna kan färga trä och metall kan få hennan att reagera kemiskt) , henna pulver, gurkmeja, vitvins vinäger och riktigt varmt vatten. Jag häller upp en hög med henna i skålen (ca 33g), kryddar med en msk gurkmeja och en halv dl vitvins vinäger. Sedan spär jag ut med varmt vatten och rör om tills blandningen blir som lös yoghurt. Jag täcker över bunken med plastfolie och ställer undan den.

Dag 2: Jag ser till att jag slipper göra något på minst tre timmar. Sedan tar jag fram bunken, späder ut blandningen med varmt vatten så att den får samma konsistens som kvällen före. Där efter plockar jag fram ett par plasthandskar, en gammal handduk, en gammal t-shirt, plastfolie, plastkam, vaselin, balsam och bomull. Efter som jag bara färgar mina rötter nu för tiden så ställer jag mig framför spegeln och så börjar första steget av en ytterligt underlig ritual. Det första jag gör är att kleta vaselin runt hårfästet och på öronen. Vaselinet gör att om jag råkar komma lite utanför så slipper jag gå runt med oranga fläckar i ansiktet. Sedan benar jag upp håret, börjar vid ena örat. Tar på plasthandskarna och kletar ut henna blandningen på rötterna. Hennablandningen ser nu ut som lera och luktar blött hö, det känns underligt att kleta det i håret. Jag arbetar mig igenom hela håret till jag har leran i hela huvudet. Nu kommer en liten specialare. Jag tar ordentligt med balsam i händerna och smetar in resten av håret (det som inte har henna på sig) med balsamet och kletar upp det på huvudet. Ungefär var tredje gång tar jag i en liten klick henna (ungefär en msk) i balsamet för extra glans. När allt hår är inkletat och upplagt på huvudet tar jag av plasthandskarna och tar fram plastfoliet. Nu kommer en mycket underlig del i ritualen. Jag virar in hela huvudet i plastfolie (det känns mysko) och fäster det så att det bildas en mössa. Ta bomullen (eller lite toapapper) och lägg i nacken och fäst med lite mer  folie. Detta hindrar hennan från att rinna ner för ryggen. Där efter virar man handuken som en turban på huvudet och ställer klockan på minst två timmar. Nu gäller det att hitta på något att göra i två timmar som undviker direktkontakt med andra människor efter som man ser väldigt konstig ut med plastmössa och handduksturban samt vaselin i ansiktet.

När de två timmarna är till ända kommer den sista mysko upplevelsen för dagen: Att tvätta bort allt. Så in hoppar man i duschen, tar av sig turban och mössa och vrider på vattnet och helt plötsligt står man i ett vattenfall av lera. Vattnet är brunrött och hela hårbotten är full av vad som känns som grus. Nu gäller det att skölja bort all överflödig henna. Skölj, skölj och skölj igen. När du är färdig så skölj igenom två gånger till. Ta sedan och tvätta igenom håret med schampo. Sedna är det bara att titta sig i spegeln, men bli inte chockad av den lysande färgen, den kommer lägga sig om ett par dagar och bli djupare.

Alla borde uppleva en henna färgning i alla fall en gång i livet. man känner sig som ett barn som har lekt lerkrig. Det är nyttigt för själen och barnsligt kul.

Mina tipps för en lyckad färgning med henna:

-Använd bara henna av toppkvalite, ren henna (ofta även märk "henna för kroppsmålning eller tatuering") inga kemiska tillsatser.

-Innan du färgar håret första gången så samla ihop lite hår från hårborsten och gör ett par provtesar, exprimentara med olika blandningar.

-Läs på om hur du får just den färgen du vill ha, en bra sida är Helens henna som dessutom har vettiga priser.

-Använda bara plastredskap.

-Låt det ta tid, det blir bäst då.

Jag hoppas ni blir nyfikna och vill prova, ni kommer inte att ångra er det lovar jag.

måndag 26 december 2011

Annandag jul och den traditionella kalkonen

Idag är det annandag jul och i min familj så innebär det att det blir kalkon till middag. Det finns en hel hög med underbara recept till kalkon så det är sällan vi gör den amerikanske varianten och fyller den och helsteker den i ugnen. Men ibland slår vi på stort och i år är ett sådant år. Fyllningen vi använder är faktiskt mitt alldeles eget konstruerade recept som kom till vinter 2005.

På den tiden bodde jag och min vän Åsa på Gotland. Vi har en gemensam vän som är amerikan men som bor i Tyskland. Det året sammanföll det amerikanska Thanksgiving med första advent. Vår vän skulle inte flyga hem till staterna utan skulle sitta helt ensam under en av de största amerikanska helgerna. Så Åsa och jag bjöd in honom att komma över till oss. Vår stora överaskning var att laga en riktigt traditionell thanksgiving middag åt honom.

Vi planerade middagen i veckor. Satt i timmar och läste på nätet vad den skulle innehålla och olika recept. Till slut bestämde vi oss för: kalkon med fyllning, sås, "stuffing" vid sidan om, potatismos, tranbärsgelé, sötpotatis i apelsinsås och till efterätt pecanötspaj med vaniljglass. Potatismoset och sötpotatisen var enkelt att fixa. Men sedan kom kalkonen. Vi letade i fyra butiker på ön utan att hitta en. Till slut fick vi tag på en som var inköps ansvarig som sa att kalkonerna vanligtvis kom först närmare jul. Men vi hade tur och de fick in dem lite tidigare. Nästa sak var pecannötterna, inte fanns det några sådana. Som tur var stod det i receptet att de gick att ersätta med valnötter. Det sista hindret var tranbärsgelé. Det löste vi genom att köpa koncentrerad tranbärssaft och göra egen gelé.

Åsa höll vår vän sysselsatt medan jag tog i tur med att laga all mat i mitt lilla, lilla kök. Det var grytor överallt och kalkonen stod i ugnen och jag vispade, mosade och hade mig för det vilda. Mitt i allt upptäckte jag: Jag hade ingen pajform! Som tur var bodde jag granne med en underbart vänlig dam som lånade ut sin pajform. Till slut, med hjälp av Åsa, blev middagen färdig och vi kunde servera vår mycket överraskade, och mycket rörda, vän. Han var verkligen tacksam och det kom nästan en liten tår i ögat. Maten var riktigt god, med undantag för sötpotatisen i apelsinsås. Det är visst en smak man måste lära sig att tycka om. Vår amerikanske vän åt den med förtjusning men varken Åsa eller jag fick ner mer än första tuggan.

Som tack för lånet fick grantanten ett fat med mat och en tallrik med efterätt. För en sak som är säker är att en kalkon innehåller väldigt mycket mat. Men å andra sidan så är det precis som med kyckling lätt att variera kalkonen. Men det var i alla fall då som jag för första gången slängde ihop min fyllning eftersom Åsa och jag inte hittade rätt recept för den. Nu tänkte jag dela med mig mitt recept till er. Om man nu inte vill göra en hel kalkon så går det lika bra att fylla en kyckling.

Helstekt kalkon

1 kalkon
150 g smör
1 dl kyklongbuljong

Fyllning:

3 skivor vitt rostbröd
5 cm purjolök
2 äggulor
1 dl grädde
100g smör
2 dl katirnplommon
1 äpple (helst Ingrid-Marie)
1 msk konjak (kan uteslutas)
2 tsk torkad rosmarin
salt och peppar

Ta fram brödskivorna kvällen innan och låt dem ligga framme så att de blir lite torra.

Strimla purjolöken och fräs den i ett par minuter och låt sedan svalna. Smält smöret till fyllningen och låt svalna. Hacka äpplet och katrinplommonen grovt. Skär brödet i små kuber. Krossa rosmarin, salt och peppar i en mortel tills det luktar starkt av rosmarin. Bland alla ingredienser till fyllningen utom brödet i en bunke. Blanda ner lite bröd i taget tills fyllningen är fast men kletig.

Ta ur kråset ur kalkonen och skölj av den och torka den lite med hushållspapper.  Sätt ugnen på 225 grader. Smält smöret till kalkonen och låt stå på en avstängs platta på spisen så att värmen från ugnen håller det flytande. Fyll kalkonen med fyllningen ungefär 2/3. Sy eller bind ihop öppningarna på kalkonen. Lägg den på ett galler ovanpå en en långpanna. Gnid in lite salt och peppar utan på kalkonen och pensla den med det smälta smöret. Sätt in den i ugnen i en kvart, ta ut den och vänd den ett halvt varv och sätt in den i en kvart. Ta ut kalkonen och sänk ugnen till 175 grader. Tillsätt buljongen till det smälta smöret och pensla det på kalkonen. Sätt in kalkonen i en halvtimme. Ta ut den och vänd på den och ös den och sätt in den i 30 min igen. Fortsätt så tills den är färdig. Man kan räkna med ca 30 min per kilo kalkon, så en 4 kilos kalkon tar ca 2 timmar. För att vara säker så lossa låret från kroppen på kalkonen, om köttsaften är klar är kalkonen färdig, är den däremot rosa eller röd behöver den stå inne längre.

Här hemma serveras kalkonen med potatis, sås, kokta brysselkål och smörstekta (i år hemodlade) palsternackor. Halsen, hjärtat och lungorna som brukar följa med kalkonen gör vi kattmat av. Teddy älskar det och det är väldigt nyttigt för våra katter att få äta lite rått kött och inälvor då och då. En period BARFade (Biologiskt Anpasad Rå Föda) jag honom. Att jag inte gör det nu för tiden är för att jag inte hittar något ställe som säljer kycklinghalsar här som var en av de grundläggande ingredienserna i maten. Men åter till kalkonen... Har man en katt som inte har något emot att tugga på större bitar av rått kött så kan man bara dela allt i lite mindre bitar och servera som det är. Men har man en katt som jag, som inte är så förtjust i att tugga sönder stor köttbitar, så delar jag allt i mindre bitar och lägger det i en matberedare och mixar det med en äggula. Det blir en gegamoja som räcker till två portioner här hemma och som är riktigt, riktigt god hälsar Teddy. Benen i kalkonhalsen är så pass sköra och små att katter utan problem kan äta dem så länge de är råa, lika så fixar de flesta matberedare och mixerstavar att slå sönder dem. Så både jag och Teddy rekommenderar detta recept som festmåltid. Det duger även att servera till hunden om det avsaknas katter i hemmet ;) . Jag vill dock påpeka att det inte är ett fullgott BARF recept utan snarare en festmåltid som kan ges då och då. Om det finns intresse kan jag skriva ett annat inlägg om BARF.

Jag hoppas jag har inspirerat någon där ute att laga kalkon, kanske till nyårsmiddagen? Nu ska jag gå och vända och ösa kalkonen i ugnen. Jag hoppas alla ni där ute får en bra och lugn annandag.

söndag 25 december 2011

Dan efter dopparedan

Jag hoppas alla har haft en riktigt trevlig, rolig och härlig julafton. Här hade vi det så mysigt med god mat, godis, frukt, julklappar, sprakande brasa och varandra.

Matfesten fortsätter idag, det är dags för den traditionella lutfisken på juldagen. Jag har sett fram emot den i en vecka. På annandagen vankas det kalkon med fyllning. Med andra ord är det ett par riktigt bra matdagar i antågande.

Jag hoppas verkligen att ni fortsätter att ha en bra julhelg. Kram på er alla.

fredag 23 december 2011

Far jag kan inte få upp min kokosnöt...

... inte ens med hammare och spik.

Nåja, jag använde faktiskt varken hammare eller spik, men efter tre ordentliga svingar med yxan så öppnade sig kokosnöten så fint. Den var inte till mig utan till fåglarna. Idag har jag dessutom fått upp kärven och fyllt mina fågelbord med en blandning av solrosfrön, havregryn, bröd, russin, nötter och kokosfett som blev över efter julbaket.

Snön har nästan helt försvunnit, lika så kylan. Nu är det blaskväder och nästan så pass milt att det är dags för vårjackan. Som tur är så är julstämningen på topp så blaskvädret låsas vi inte om. Sillen är inlagd, sillsalladen är hackad och klar, skinkan är kokt och grilljerad, strömmingen är gravad och köttbullarna är stekta. På soffbordet är julgodis, nötter och frukt framdukat och hela huset är gnistrande rent och dekorerat med julgranskulor, porslinstomtar och annat kul. Hela stället luktar av hyacint, nejlikor, apelsiner, kokt skinka och granbarr, jul helt enkelt. Snart ska det tändas en brasa i kakelugnen och sedan börjar uppesittar kvällen.

Jag hoppas att ni alla där ute hade en underbar Yule, det hade jag, och att ni får en riktigt trevlig jul!

onsdag 21 december 2011

Det bor en mus i mitt hus

Under min städyra i går så hittade jag små visitkort från en eller flera möss under diskbänken. Jag har varken hört eller sett någon liten mus. Och den allsmäktige, över herren, den gudomlige Teddy (av katt härkomst) har inte så mycket som lyft på ögonlocket. Utan är alldeles utomordentligt nöjd med att ligga och sova på soffan. Jag har funderat på att ge honom en historie lektion om varför människor domesticerade katter en gång i tiden.

Jag brukar se mig själv som en djurvän och jag har inte ont av att träffa på möss och andra små djur ute i naturen. Men jag är inte glad i att de har flyttat in i mitt hus. Min granne provade att använda fångstburar och sedan släppa mössen fria i naturen. Mössen kom tillbaka med vändande post så att säga. Så det är inget som lockar direkt.

Så tyvärr har jag placerat ut två fällor av den gamla vanliga, hedliga slaget. En med ost och en med choklad som bete. Jag läste faktiskt nyligen en vetenskaplig rapport att möss verkar föredra choklad framför ost. Jag antar att det bara är att vänta och se. Förhoppningsvis anar de små liven onåd och flyttar ut på eget bevåg.

Hur löser ni problem med möss?

tisdag 20 december 2011

Yule pyntning

Yule närmar sig med stormsteg. På torsdag är det dags. Idag har jag städat huset och börjat pynta. Efter Samhain så är Yule min favorit högtid på året. Jag är i själva verket svagare för de högtider som sammanfaller med solens cykler snarare än de andra (om man bortser från Samhain då). Men Yule slår som sagt de flesta. Jag tror att jag gillar bilden av ljuset som segrar över mörkret, på nytt födelsen. På något sätt så symboliserar det min egen personliga livsåskådning på sätt och vis. Jag tror att vi alla går igenom mörka perioder, perioder då vi kämpar för att hålla fast vid de små bitarna av ljus vi har. Men jag tror också att vi alla har möjligheten att ta oss igenom mörkret och att sakta men säkert fylla våra liv med mer ljus. Det är det som Yule står för för mig, våran egen inbyggda förmåga att fatta beslut som kan vända våra liv. Det kan vara de små besluten som att besluta sig att äta sundare eller börja ta en daglig promenad, eller så är det de stora besluten som att säga upp sig från ett arbete som får dig att må dåligt eller göra slut med en partner som inte gör dig lycklig. Varje dag tar vi beslut i vårt liv, stor som små. Enligt mig så är det därför viktigt att bli så pass självmedveten så att man ser till att fatta beslut som ser till att föra in mer ljus i sitt liv. Vi borde alla sträva efter mer ljus. Vi kommer aldrig kunna utesluta mörkret helt, varför skulle vi vilja? Utan mörker så kommer vi inte att uppskatta ljuset. Men vi kan varje dag fatta beslut som innebär att mörkret inte tar över våra liv. Så när vi på Yule firar att Guden åter föds, att solen åter kommer in och kämpar tillbaka mörkret, så borde vi fira och glädjas åt de samma egenskaperna i oss själva.

Oj, nu blev jag en smula filosofisk... Jag som bara skulle berätta om lite Yule pynt och pyssel. Nåja tillbaka till ämnet. Jag har alltså pyntat, jag älskar att pynta för då får jag en bra ursäkt för pyssel. Till största delen ser mitt hem ut som vilket svenska julhem som helst. Men naturligtvis finns det massor av symboler inbakade som de flesta skulle missa. Jag tycker det är kul att runt jul så är det en av de få tidpunkterna på året då jag kan ha vissa av mina wicca symboler framme helt synligt och väldigt få reagerar på det.

Det första jag dekorerade om var mitt altare. Jag samlade in alla de torkade löven och lade i en tidningsstrut (allt sådant bränner jag när det tas bort från altaret). Sedan tog jag bort duken som jag använder till skördefester och la på en röd i stället. Kitteln fylldes med granris som jag hämtade från granen på tomten. Jag gillar bara den granen en gång om året och det är när jag behöver granris till Yule. Där efter ställdes mina gudastatyer på plats och alla symboler för de olika elementen. Sedan tog jag resten av granriset och gjorde en krans. Jag hade tänkt visa hur man gör. Min kamera strejkar för tillfället så ni får nöja er med mina fina handritade bilder..


Först skaffar man sig en hög med granris, har man ingen egen gran så finns det att köpa hos blomster affärer eller där man köper julgranar. Man behöver dessutom någon form av snöre, jag använder grönt trädgårdssnöre, och dekorationsband. Dela sönder granarna i mindre beståndsdelar som de två första bildrena visar. Ta sedan en granbit och lägg omlott med en annan, fäst snöret och snurra det runt så att du fäster delarna vid varandra. När den ena granbiten tar slut lägger du till en ny och fortsätter vira snöret runt, runt. Till slut får du en lång och ganska ginglig girland, använd ungefär två tredjedelar av granbitarna. Ta girlanden och gör en dubbel krans, det vill säga du virar den två gånger så den blir dubbelt så tjock. Ta nu resterade granbitar och fortsätt att fylla ut kransen samtidigt som du virar snöret runt, runt. När du gjort ett varv kommer du ha en tjock och fin krans. Fäst snöret och dekorera med dekorationsband och eventuellt andra dekorationer.


Kransen kan man sedan hänga på dörren eller på väggen. Eller så gör man som jag, jag lägger den på altaret så att den blir en cirkel. Runt cirkel placerar jag ut symbolerna för de fyra elementen och i mitten lägger jag en apelsin som jag har dekorerat med nejlikor som symbol för solen. I år dekorerade jag apelsinen med symboler för guden, gudinnan, solen och månen. Så nu luktar hela mitt sovrum av granris, apelsin och nejlika. Det är verkligen dofter som för mig påminner om barndomens jular.


Nere i köket kommer det att hängas upp en till apelsin i taket, symboliken är slående måste jag säga. Granen har jag inte plats med i huset men den står så fint på altanen med ljusen tända. Alla rummen är fyllda med röda ljus och på torsdag kommer det att brinna ljus i hela huset. I år blir det inget stort, cermoniellt firande eftersom vi kommer ha gäster i huset som inte firar Yule. Men jag firar på mitt sätt genom att baka in mina Yule traditioner i dagen.


Till exempel så kommer  jag att bjuda mina gäster på min Yule kaka, fast den kommer att gå under sitt mer ordinära namn: Fruktkaka. Jag har gjort den här kakan til Yule i snart sex år och jag ser fram emot den varje år. Mitt recept:


Yule kaka


2 dl torkade aprikoser
2 dl torkade katrinplommon
0,5 dl russin
whisky
2 dl valnötter
1,5 dl mörk hackad choklad
4,5 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
250 gram smör
2,5 dl råsocker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk salt
4 st ägg

Sätt ugnen på 150 grader, smöra och bröa en form. Hacka frukten och lägg den i blöt i whiskyn i en timme (vill du inte använda whisky så kan du använda tex svartvinbärssaft som du gör lite extra stark). Hacka chokladen och valnötterna grovt och bland med frukt, mjöl och bakpulver i en bunke. Rör socker, smör, vaniljsocker och salt mjukt i en separat bunke och blanda sedan ner ett ägg åt gången, se till att äggen är ordentligt uppblandade innan du tar i det nästa. blanda ner mjölblandningen i äggblandningen. Häll upp i formen och grädda i ca en timme. Kakan blir godare om den får stå ett par dagar. Servera med lätt vispad grädde.

Det kommer även bjudas på glöggat vin, pepparkakor och lussekatter och till middag blir det hemmagjord grynkorv. Till kvällsmyset blir det nötter, äpplen och apelsiner. Så man kan fira Yule utan att göra en allt för stor sak av det. Jag vet att det finns många praktiserande wiccaner som bor med sina föräldrar eller som bor ihop med en partner som inte är wiccan. Jag vill bara att man ska veta att man kan föra in symboler som är viktiga för dig utan att det behöver påverka de andra i hushållet. Man behöver inte alltid fira med buller och brak och genom att deklarera för hela världen vad man gör. Symboler och ritualer är precis lika meningsfulla även om det bara är du som är medveten om dem.

Det var allt för mig för i kväll. Jag hoppas ni får en bra morgon dag!

Böner och radband

Jag har på senaste tiden upptäckt att allt fler wiccaner och nyhedningar har börjat använda radband. Radband är i den enklaste formen ett band med pärlor på som man använder som hjälp vid böner eller meditation. Varje pärla står för en specifik bön eller för en del av en längre bön. De mer avancerade radbanden har olika sorters pärlor så att man genom att bara känna på dem vet var man är i bönen eller i meditationen.

Jag har även sett att man använder en form av radband som en minikalender där de olika pärlorna representerar årshjulet och de olika sabbaterna och esabbaterna, sedan har man ett litet avtagbart hänge som man flyttar framåt. En riktigt charmig idé. Mest känt är kanske radbanden av katolskt ursprung eller muslimskt ursprung men har även använts inom andra religioner som buddhismen och hinduismen.

Jag har aldrig använt mig av någon fast bön, så att säga, som wiccan. Mina böner är ofta spontana och kommer just i den stunden. Men ibland har jag saknat att ha böner som kommer som flytande vatten när man behöver dem. Jag kan fortfarande recitera Fader vår som jag lärde mig i lågstadiet. Så jag började titta runt på lite olika böner. Jag såg att Ceriadwen var inne på samma tankespår och hade ett par vackra böner på sin blogg. Speciellt gillade jag den keltiska bönen. Jag hittade även en omgjord version av den kristna bönen som på svenska börjar: Herren är min herde, mig skall inget fattas. En mycket vacker bön som även är omgjord till en underbart vacker psalm. Nåja eftersom jag gillade den kristna versionen så blev jag väldigt glad över att jag verkligen gillade den omgjorda versionen. På engelska ser den ut så här:
The earth is my mother,

I shall not want.

Her hand brings forth green pastures.

She tarries within the still waters.

She leads me in fields of frutfullness

for my glory.

Yea, as I walk through the summer of life unto death,

I will not be afraid.

For you are whit me.

You prepare a harvest before me,

and bless my house whit children.

You fill me whit milk and honey,

my cup overflows.

Surely, goodness and beauty will nurture me

all the days of my life,

and I will become part of the earth forever.

Riktigt vacker, och den har dessutom behållit den ursprungliga känslan.

Så jag rotade igenom mitt förråd av pärlor och gjorde mig ett litet radband som ska hjälpa mig att lära in den här bönen, en pärla för varje satts. Det blev stora bruna pärlor med små gröna mellan. Foto kommer när min kamera väljer att samarbeta igen.

Jag gjorde även ett försök att översätta  bönen till svenska. Jag är inte helt nöjd men jag lägger upp den i alla fall så kan ni komma med tipps på förbättringar.
Jorden är min moder,

mig skall inget fattas.

Hennes hand frambringar de gröna ängarna.

Hon vilar i de stilla vattnen.

Hon leder mig på överflödens ängar,

för min ära.

Även när jag vandrar genom livets sommar mot döden,

skall jag inte vara rädd.

För du är med mig.

Du bereder skörden framför mig

och välsignar mitt hem med barn.

Du fyller mig med mjölk och honung,

min bägare flödar över.

Säkerligen kommer glädje och skönhet att vårda mig,

alla dagar av mitt liv.

Och jag kommer i all evighet bli en del av jorden.

Jag har faktiskt gjort annat idag. Jag har hunnit med en tur in till stan, handlat all julmat och stuvat in den här hemma (jisses vilket jobb att hitta plats åt all mat) och eftersom det äntligen har kommit snö så avslutades den jobbiga delen med snöskottning.

Men jag har även dekorerat om mitt altare inför Yule. Jag gjorde en riktigt vacker krans av granris, men det tänkte jag skriva mer om i morgon. Jag hoppas ni får en riktigt bra dag.

lördag 17 december 2011

Signalspaning, foliehattar och en gnutta sunt förnufft


Jag har hitintills undvikit att skriva politiska inlägg i den här bloggen, för ett tag sedan hade jag en speciell blogg för det ämnet. Men då min tid inte räckte till så tog jag bort den. Men nu känns det som att jag har behov av att göra ett inlägg i debatten så nu tänker jag bryta min lilla regel om politiska inlägg.

När debatten om FRA var som hetast så sållade jag mig till de människor som motsatte sig lagen. Jag, som många andra, kände mig inte bekväm med vad lagen innebar och vilka följder den kunde få.

Något förenklat kan man säga att FRA (som är ett samlingsnamn för flera lagar) ger Försvarets Radioanstalt rätt att signalspana på kabeltrafik som passerar genom Sverige på väg till utlandet. Detta gäller bland annat telefon och internet användning. Detta skulle bli ett steg i att bekämpa terrorismen och skulle göra vår planet till ett säkrare ställe lovade man.

Vi som motsatte oss lagen ansåg att man inte hade rätt att massavlyssna och att det skulle innebära en grovt intrång i den personliga integriteten. Vi menade att vi alla har rätt till ett personligt liv där vi kan tycka och tänka vad vi vill utan att bli registrerade eller avlyssnade.

Vi blev ofta kallade paranoida eller folihattar, man sa till oss att lagen bara gällde trafik som skulle till utlandet, inget inhemskt. Man sa till oss att den som inte har något att dölja heller inte har något emot att dela med sig av allt. Man lovade oss att den inte på något sätt var ämnad att användas till inrikes frågor. Vi skulle bekämpa de onda terroristerna i utlandet.

Nu ser vi att allt detta bara var tomma löften. Återigen är det dags för en kamp om FRA, nu händer det som de lovade aldrig skulle hända.  Justitieminister Beatrice Ask öppnar för en breddning av FRA-lagen för att tillåta signalspaning av svenskar på beställning av Säpo och Rikskriminalpolisen. Om detta tillåts gå igenom så kommer FRA att även kunna användas inom landets gränser. Nu reagerar till och med Reportrar utan gränser och skriver en artikel i SvD där de varnar för att Sverige är på väg åt samma håll som Burma, Syrien och Iran. Detta är inte något att eftersträva, vi är ett demokratiskt land med yttrandefrihet och det vi ska fortsätta att vara.

Men tänker man, inte kommer de väll bry sig om lilla mig, jag sitter bara på internet och tittar på recept på kanelbullar och läser om tarot. Men signalspaning på det här sättet fungerar genom att man först lyssnar/tittar på allt för att skilja ut det som verkar hotfullt. Om vi säger att vi har tio internet användare och nio av dem sitter och tittar på recept till kanelbullar och en sitter och kommunicerar med terrorister så kan man bara hitta den ende genom att läsa vad alla tio har tittat på.

Vi har alla saker som vi inte vill att alla ska veta, inte för att de är olagliga, oetiska eller omoraliska utan för att vi alla har en känsla av privatliv. Det kan vara de där nakenbilderna vi skickar till pojkvännen via mail, den där chatten där vi berättar för en vän om något vi gjort eller inlägget i ett forum där man berättar hur dåligt man mår eftersom ingen där vet vem du är och du känner dig trygg. Dra jämförelsen: Skulle du låta Säpo sätta upp kameror i ditt hem utan orsak, bara för att de kunde var bra att ha i framtiden? Varför inte? Har du något att dölja eller får du helt enkelt bara en obehaglig känsla?

I princip är det vad FRA gör, fast i stället för ditt hus så är det internet och telefoner. Tänk på allt du har gjort på internet, allt du har talat om i telefon, skulle du verkligen vilja att någon underbetald polis sitter och läser/lyssnar igenom allt det? Det finns de som förespråkar FRA som säger att Sverige aldrig skulle kunna bli som Iran och Syren. Att det alltid finns ett skydd för innevånarna att säga och tycka vad man vill. Jag säger att de skydden börjar bli skrämmande få. Det finns en replik i filman Dantes Peak som passar skrämmande bra in i debatten:
"My 9th grade science teacher always said that if you put a frog in boiling hot water, it would jump out. But put it in cold water, and heat it up gradually, it would slowly boil to death. "

Med andra ord, stora förändringar får oss att reagera kraftigt men det är de små, steg visa förändringarna som är farliga eftersom det är svårt att se faran.

Nu är det dags att ställa sig upp igen. Det är dags att än en gång protestera, att visa att vi inte vill offra vår frihet. Jag håller med Anders Widén om att det är dags att åter be människor där ute att uppmärksamma ämnet. Jag ber alla som läser detta att ta 15 min och sätta sig in i ämnet, även om du inte är politiskt aktiv. Det handlar om allas vår vardag, om våra liv och våra grundläggande rättigheter. Skriv om det på er blogg, kommentera andras bloggar och artiklar och prata om det med människorna omkring dig både i familjen och på jobbet. Detta är något som angår alla.

Jag rekommenderar att läsa Niklas Starows artikel på newsmill, den lägger fram många tänkvärda punkter. Även DN's artikel i ämnet är värd att läsas. Även aftonbladet har skrivit om det och expressen har en riktigt bra ledare i ämnet.

Det finns även en uppsjö bloggar som tar upp det. Här kommer ett urval: Mina moderata karameller, ingen blogg men en tweet som är värd att titta påMadeleine Sjöstedt, Tankar i natten och Anna Troberg.

Jag vill avsluta dagens inlägg med ett citat av Vorlesungen Hegel:
Vad erfarenheten och historien lär oss är detta, att folk och regeringar aldrig har lärt sig något av historien, eller handlat efter de läxor som de hade kunnat dra från den.

torsdag 15 december 2011

Att Skapa Sin Egen Trollformel/Ritual Del 3

Dags för tredje och sista delen. Nu ska vi titta lite på hur man kan sätta ihop en bra text, en formel, för att använda i sin magi.

I den längre versionen av Wicca redet står det att läsa:
To bind the spell every time let the spell be spake in rhyme.

Det vill säga, för att ge formeln kraft ska den läsas i rim. Det låter kanske som ett konstigt råd, kanske man tänker på de små rimmade dikterna man skrev i lågstadiet och har svårt att föreställa sig hur de skulle passa in i magin. Men rådet är sunt då det handlar om att göra texten enkel att minnas och lätt att säga. Kom ihåg att under tiden du läser texten om och om igen ska du samtidigt samla din kraft, rikta den och hålla den fokuserad på ditt mål. Texten är ett verktyg som ska hjälpa dig att koncentrera dig på målet. Men om texten är för komplicerad eller för svårläst så kommer den att ta koncentration från målet i stället för att hjälpa dig.

Detta är varför det är en fördel att ha texter som rimmar. Rimmade texter flyter ofta bättre över tungan än texter som inte är rimmade. Dessutom undviker man svåra ord när man skriver i rim, försök själv hitta bra rim ord till "oemotståndlig" eller "begärlig". En sista fördel när man rimmar en text är att den sällan blir lång. Efter ett tag finns det inte fler bra ord att rimma med helt enkelt. Det gör att texterna automatiskt blir korta och lättare att komma ihåg.

Om du inte vill rimma så se i alla fall till att få ett bra flöde i texten. Läs den högt för dig själv och om du stakar dig på samma ställe mer än två gånger så ändra på den delen av texten. Följ dessutom de grundregler som man får på köpet med rim: undvik svåra, krångliga och långa ord och håll texten kort.

Det är även viktigt att tänka på meningen med texten, målet med magin. Du kan skriva en vacker text om hur röda rosorna är utanför ditt fönster men om du vill locka till dig pengar så är rosorna relativt oviktiga (om du inte vill skaffa pengarna genom att börja odla rosor).

Ett bra sätt att komma igång är att titta runt på färdiga formler som finns i böcker och på nätet. Läs dem, känn på dem och hitta vad som gör att de är bra/dåliga. Få en känsla för vilken typ av texter du föredrar. Men här kommer ett varningens ord som jag redan tog upp i inlägget om hur man får magi att fungera. Det finns mäktiga texter där ute som ser och låter imponerande. Men lockas inte av det om du inte förstår texten till fullo, inte talar det språket eller inte kan uttala den utan att staka dig. En sådan text stjälper mer än den hjälper. Vi kan ta ett exempel, i det gamla Egypten fanns en formel för att välsigna och hedra någon som dött. Det är en ganska standardiserad text  med ganska få variationer. På koptiska lyder den: Hetep di nesu Osiris peret cheru hequet cha te cha en ka en imach Lasse maa cheru.

Det första problemet är att ytterst få kan säga vad texten betyder. Läser man noga ser man två namn, Osiris och Lasse. Men de flesta skulle fastna där. Därför bör man inte använda en sådan text även om man kanske läser att den är till för att hedra någon som är död. Du vet inte exakt vad texten säger och vet därför inte vad du skickar din energi mot. Typiskt problem som man kan få med en sådan här text kan illustreras av filmen Göta Kanal 2 där den utländska konkurenten luras att tro att "skit på dig" betyder "ha en bra dag". Naturligtvis blir folk inte direkt glada när han sedan går omkring och säger "skit på dig" till alla.

Det andra problemet med texten är att den är svår att uttala och att minnas. Att uttala ord på främmande språk är alltid krångligt eftersom man sällan vet hur en speciell kombination av bokstäver ska uttalas. Detta är vanligt när man hör någon som precis lärt sig svenska uttala vissa ord. Det är helt enkelt inte säkert att du uttalar ordet rätt och därför kanske det får en helt annan innebörd än den du är ute efter.

Så varför inte bara  översätta det till svenska? Då slipper man alla ovanstående problem. Det är sant, men då kommer man i stället till problemet att texten blir klumpig och inte alls låter lika vacker och pompös. En översättning av texten skull på svenska se ut ungefär: Ett offer som kungen ger till Osiris så att han må ge ett invokationsoffer bestående av tusen bröd och öl till den ärades ka, Lasse den rättfärdige.

Försök minnas den härvan och säga den högt medan du samlar din kraft och koncentrerar den på ditt mål. Det hela vore mycket enklare om man i stället skrev sin egen lilla text. Om man räknar ihop tiden det skulle ta att hitta ovanstående text, översätta den och göra den någorlunda lättläst så skulle du säkert hinna skriva fem egna hyfsade texter under tiden.

Det finns dock de som menar att en gammal, väl använd, formel har mer styrka i sig än en som man själv skapar. De menar att energi lagras i orden och att det därför är lättare att få ett bra resultat av en sådan text. Jag vet inte riktigt om jag kan hålla med om det. Jag har själv inte sett bevis på att det skulle vara sant. Jag har använt både egna och andras formler och jag tycker de ger ungefär samma resultat. Den stora fördelen med att skriva sin egen är att den kommer att ligga rätt i din mun, den är skapad för att passa just dig. Vi är ju alla olika och har olika lätt för olika saker. Kom bara ihåg att orden är till för att hjälpa dig, för att få din tanke att fokusera på målet.

Så var det dags att visa min lilla text som jag skrivit ihop för min ring. Den kom ganska snabbt när jag väl satte mig ner med penna och papper. Ibland är det svårare att hitta rätt ord och ibland är det enklare.
Min ring i ringen med styrka jag fyller.

Min ring i ringen med ro jag fyller.

Min ring i ringen med min kraft jag fyller.

Lätt, enkel och smidig. Den behöver inte vara mer komplicerad, den får fram det jag vill fokusera på: att fylla min ring med kraft och styrka. Orden "min ring i ringen" syftar på att min ring kommer att ligga innesluten i ringen av ord som jag skrev om förra gången. Det gör att man omedvetet kommer att fokusera på rätt ring. Hade jag bara sagt till exempel "min ring med styrka jag fyller" så hade jag kunnat syfta på vilken som helst av de ringar jag äger. Nu specificerar jag vilken ring det gäller samtidigt som jag undviker långa utläggningar om hur den ser ut och så vidare. Allt för att göra målet tydligt.

Det var allt för mig om detta ämnet. Jag hoppas det varit trevlig och nyttig läsning. Som alltid är ni varmt välkomna med synpunkter och åsikter.  Ha en riktigt bra kväll!

 

onsdag 14 december 2011

Att Skapa Sin Egen Trollformel/Ritual Del 2

Så, i förra delen kom vi fram till en hel del fakta om vad man kan använda, när man ska göra det och hur. Så nu kommer den roliga delen; att puzzla samman till en sammanhängande ritual eller trollformel. Alla har sitt eget sätt hur man vill lägga upp det. Men jag har oftast en förberedande del, en reningsdel och en del där det magiska arbetet sker. Först tar vi och skissar upp en grov bild av vad vi vill göra. Jag hade tänkt mig:

I den förberedande delen så samlar jag ihop allt material, drar min cirkel, grundar och centrerar mig. Där efter så ska ringen renas från alla energier som den bär på nu. Här tänkte jag använda mig av de fyra elementen, en standard rening som jag använder till de flesta föremål som ska renas. Sedan tänkte jag lägga ringen på en bädd av lämpliga örter, använda en formel som jag kan mässa samtidigt som jag fyller den med rätt energi. Där efter så ska det vara klart.

Nu kan vi börja arbeta med detaljerna. Jag har redan en renings ritual som jag ska använda mig av. Kortfattat går den ut på att man ber var och ett av elementen att rena föremålet och utsätter föremålet för det elementet. Till exempel så blir det "Jag ber jorden att rena denna ring" och så lägger man ringen i en skål med jord eller salt och visualiserar att ringen blir ren, sedan ber man vattnet och doppar den i vatten osv.

Nu kommer vi till att ladda ringen. Från början hade jag tänkt strö över örter och ladda den med min energi. Men jag tror jag tänker lägga i en ytterligare växel. Jag försöker få med så många av mina sinnen som möjligt i en ritual som den här, ofta är det smaken som jag missar. Så för att få med lukten så använder jag ofta örter eller rökelse, synen genom att skriva eller rita eller använda färger, känseln genom att ta i föremål och hörseln genom att recitera dikter/formler. Så om jag ska följa mitt egna råd så börjar vi med något som ger ögonen sitt. En bit papper som man river i kanterna och sedan med en röd penna skriver "inre styrka" i en cirkel utan att lyfta pennan från pappret. Sedan är det dags för näsan. I min mortel slår jag ihop en blandning av jasmin, lavendel, basilika och timjan. Varför den blandningen? Det är örter som förknippas med styrka och inre ro och som jag dessutom själv odlar och därför har i mitt förråd. När örterna är ihop stötta strör jag ut dem i cirkeln som bildas av orden. På örterna placerar jag ringen. Sedan gäller det att minnas den lilla trollformel jag ska skriva. Jag upprepar den om och om igen medan jag använder min vilja för att fylla ringen med inre styrka. När jag anser att jag är färdig så placerar jag ringen på mitt finger, viker ihop pappret med örterna innuti och antingen eldar upp det eller gräver ner det vid en korsväg.

Ritualen bör utföras på en torsdag när månen är tilltagande eller full. Nästa gång detta inträffar är 29/12. När man har kommit fram till ett möjligt datum kan det vara bra att till exempel göra en tarot läggning eller astrologisk läsning av det datumet för att se om passar. Detta steget är kanske inte så viktigt vid mindre formler, men ska du utföra stor och viktig magi så är det alltid att rekommendera.

Det var allt för denna gången. Nästa, och sista, delen kommer att handla om hur man väljer att formulera sina trollformler/dikter. Som vanligt så uppskattar jag alltid synpunkter och åsikter av alla de slag.

Trettonde aspekten: Vilka är några av de häxböcker som påverkat dig?

Det här är en klurig fråga. Man hinner beta sig igenom ett par böcker på tio år, speciellt om man som jag är något av en bokmal.

Den första boken som jag läste om wicca var En wiccas handbok av Jennifer Hunter. Jag ser att den inte längre finns att köpa hos adlibris eller bokus så jag antar att den inte trycks längre. Men på den tiden när jag började läsa om wicca (nu lät jag som en gammal stofil) så var det en av väldigt få böcker som fanns på svenska. Den var väldigt populär bland de som var nyfikna på wicca. Jag måste säga att den var väldigt intressant när jag läste den och den gjorde mig definitivt nyfiken på wicca. Men i efterskott så inser jag att det inte är en optimal bok då den är ganska bristfällig i många hänseenden. Nu är det flera år sedan jag läste den, men den står i bokhyllan av sentimentala skäl.

Den andra boken jag la mina händer på var Scott Cunninghams Wicca A Guide for the Solitary Practitioner . Jag tror att den nu för tiden till och med finns översatt till svenska (ungdomar nu för tiden har det alldeles för enkelt ;) ). Det är definitivt en bok jag rekommenderar för nybörjare. Rent generellt så är Cunninghams böcker lätt lästa och innehåller få fakta fel.

En annan väldigt bra nybörjar bok (enligt mig) Wicca & Witchcraft for Dummies av Diane Smith. Jag är ett stort fan av "for Dummies" serien, jag har läst böcker i en rad olika ämnen och det är sällan de gör en besvikna. Så även denna som tar upp lite om det mesta. Det är inte någon bok för de som vill göra en djupdykning i ämnet men det finns andra böcker för det.

En bok som jag gillar och som jag gillar är Deborah Lipps och Isaac Bonewits' The Study of Witchcraft: A Guidebook to Advanced Wicca. Inget man läser på två timmar direkt. Snarare så får man ta små tuggor i taget eftersom den, i alla fall för mig, väckte tankar och funderingar som maler runt i huvudet. Detta är till skillnad från de andra böckerna något för den som redan har ett bra grepp om vad wicca är och om var man själv står. Men jag rekommenderar den verkligen till någon som känner att de står och stampar och inte kommer framåt i sitt utövande. För även om jag inte håller med om allt som de skriver om så väcker den som sagt tankar. Den är bra gymnastik för hjärnan.

Det är de böcker som jag kommer på bara så där. Sedan finns det en hel hög med böcker om örtlära och astrologi och runor som jag är väldigt förtjust i men som kanske inte passar in just under "häxböcker".

måndag 12 december 2011

Att skapa sin egen trollformel/ritual del 1

För ett tag sedan skrev jag här om hur man genomför magiskt arbete, vad som krävs för att magin ska fungera. Då lovade jag även att skriva ett litet inlägg om hur man gör när man ska skapa en egen trollformel eller magisk ritual. Men jag inser att en sådan sak inte är möjlig att skriva ett litet inlägg om. I stället tänkte jag göra ett par inlägg om ämnet och bygga upp dem kring en talisman som jag har funderat på att skapa ett tag. Ni får alltså följa med mig på min resa och vid varje steg på vägen så får ni möjligheter att berätta vad ni tycker och tänker om mitt sätt att resonera och ge er synpunkt på saker. Förhoppningsvis kommer vi alla att lära oss något av det.

Så innan vi börjar så ska jag göra en snabb översikt över hur jag arbetar när jag ska bygga en magisk ritual eller en trollformel från grunden. Först är att veta vad du vill, vad du är ute efter. Säg att du vill ha mer pengar. Men du behöver tänka lite längre. Hur ska pengarna komma till dig? Ska du ärva dem, vinna på lotto, få en befordran, hitta pengar på gatan eller hitta en sjörövar skatt? Se till att du verkligen funderar över ditt behov, din avsikt, eftersom det kommer att påverka alla andra steg. När det är klart så är det dags att forska. På med läsglasögonen och läs. Ta reda på vilka färger som förknippas med ditt mål, vilka örter, månfaser eller veckodagar som förknippas med den sortens magi du vill utföra. Finns det någon speciell gren av magi, tex ljusmagi eller örtmagi, som anses speciellt användbar? Nöj dig inte med att läsa att pengamagi ska man göra på tisdagar. Ta reda på varför, se till att du förstår varför du gör något. Om du tycker det hela låter konstigt, använd det inte. Allt du beslutar dig för att använda i din ritual eller trollformel ska ha en bra och tydlig anledning som du förstår. Inget "ja men det stod så i boken", böcker (och framför allt hemsidor) kan ha fel. När du samlat på dig information och sållat fram vilka delar du vill använda dig av så gäller det att forma dem till en försåtlig och lätt arbetad ritual eller trollformel. Hur en sådan ser ut varierar lite från person till person beroende på vilka ens styrkor och svagheter är. Någon med tex dyslexi undviker kanske att skriva en två sidor lång formel som ska reciteras tjugo gånger. Fördelen med att skapa sina egna formler är just att man kan anpassa dem efter sina förmågor. När man har utformat allt så är det bara att invänta rätt tidpunkt och sedan sätta igång med det magiska arbetet.

Nu så sätter vi igång med det praktiska. Jag har, som jag skrev här ovan, funderat ett tag på att göra en talisman. Jag har aldrig gjort en talisman av ett föremål förut så det här är något nytt även för mig. Jag vill att talismanen ska ge mig styrka, inte fysisk utan psykisk, och även vara laddad med min energi. Som fysiskt föremål har jag valt att använda en ring. Det är min absoluta favorit ring som jag köpte för flera år sedan på Gotland. Det är en av de få ringar som jag faktiskt använder, en talisman fungerar bättre om man har den mot huden vilket gör att ringar är bra då det är svårt att använda en ring utan att den rör vid huden. Ett halssmycke till exempel kan lägga sig utan på en tröja eller liknande.

Så där uppe har vi mitt mål. Att skapa en ritual som gör min ring till en talisman som förser mig med psykisk styrka. Så då börjar vi med forksningsbiten (om ni vill så gör gärna egen forskning och ifråga sätt det jag kommer fram till) .

Vad är en talisman och vad är skillnaden mellan talisman och amulett? En talisman är ett föremål som man fyller med energi eller kraft som användaren kan använda sig av. En amulett är till för skydd. Så med andra ord är det en talisman jag är ute efter.

Hur skapar man en talisman? I teorin är det enkelt. Man tar ett föremål, renar det från alla energier och fyller det sedan med den önskade energin. Så jag tar min ring, renar den och fyller den sedan med mental styrka.

Örter som förknippas med mental styrka: (här får ni föra lite egna efterforskningar då jag bara kommer ge er namnen) Lakrisrot, Johannesört, Jasmin, Lavendel, Basilika och Timjan.

Färger som förknippas med styrka:  Röd

Dagar som förknippas med styrka: Torsdag, detta är min alldeles egna association. Torsdag är Tors dag och Tor står för mig för styrka, mod och djärvhet.

Månfaser som kan vara gynsamma: Tilltagande eller fullmåne

Då så, då tror jag att jag har all information jag behöver för att skapa min magi. Mer om hur jag bygger själva ritualen kommer i nästa del. Under tiden så skulle det vara roligt om ni läser igenom mina antagande här ovan och hör av er om ni tycker att det låter konstigt, mystiskt eller helt enkelt fel.

 

Tolfte aspekten: Bild av naturen (luftelementet)

Dags att hitta en bild som representerar luft elementet. Jag valde den här bilden av en fågel eftersom jag verkligen tycker den är vacker och den representerar verkligen elementet luft. Det kan annars vara ett lite knepigt element att fånga på bild. Ni får även en liten dikt med på köpet.

 



 


Flyktiga vindar i morgon sol,


snabba virvlar av längtan och hopp,


ett löfte för den stundande dagen.


Snabba vindar över fält och sjö,


otåliga ilar av liv och ljus,


leder vägen genom dagen.


Klara vindar i skymningens tid,


tålmodiga puffar av tankar och tro,


en stilla reflektion av dagen.


Tysta vindar under månens ljus,


varsamma fläktar av ro och sömn,


visar oss vägen i drömmen.

torsdag 8 december 2011

Födelsehoroskop

Nu är det ett bra tag sedan jag skrev här. Ibland försvinner bara tiden och man får bara gjort en bråkdel av vad man vill ha gjort. Men nu har livet lugnat ner sig lite igen och jag hinner komma ikapp lite.

Idag har jag och min mamma varit och hälsat på det lilla ny tillskottet i familjen. Lille Eric är nu tre veckor gammal och söt som socker. Man blir alltid lite sugen på en liten egen krabat när man får provgosa med en sådan sötnos. Men, i alla fall för tillfället, så är det helt klart bättre att låna än att ha.

Den första snön har kommit och det skvallras om att ett snöoväder är på väg. Än så länge har jag inte sett röken av det, men jag har laddat upp med ved så att det blir varmt och gott här inne oavsett och inte är vi beroende av el för maten heller. Så nu är det bara till att se vad som händer. Jag gillar ett ordentligt oväder lite då och då så jag skulle inte ha så mycket mot det. Fast då måste jag ju skotta som en galning. Inget gott som inte har något ont med sig...

För första gången på ett par år har jag dessutom börjat lägga ut ett födelsehoroskop. Det är lite pilligt och lite väl mycket matematik men jag har alltid gillat att göra det. Tyvärr så är det ju inte så ofta man får chansen till att göra ett. Jag menar har man väl gjort ett för en person så är det gjort, man behöver inte göra ett till. Mina födelsehoroskop gör jag först på ett kladdpapper så jag kan sudda och kladda så mycket jag vill. Där efter tolkar jag det och skriver ner allt. Där efter gör jag en vacker variant på ett fint papper, lägger till lite dekorationer och ska det vara en present till någon så ramar jag in det. Förklaringen skriver jag på ett papper som jag rullar ihop och knyter ett band om. Det är jätte fint att ge bort till personer som fyller jämt eller som dop present. Har någon bett mig göra ett födelsehoroskop åt dem så ramar jag inte in det, det är upp till dem i det läget tycker jag.

Det var lite från mig. Jag hoppas det inte ska ta så länge innan nästa inlägg. Kram på er.