Jul x 3, första steget: Julbak

Många delar upp sitt julfirande, man firar en dag hos den delen av familjen, en med nästa osv. Även jag firar jul tre gånger, men mina tre jular är lite annorlunda. Första omgången firas med bästa vännen. Det är julbak, julmusik och tvspel i tre dagar i sträck. Andra gången firar jag yule oftast är det bara jag och katten. Tredje gången är det jul med familjen och allt vad det innebär med julbord, presenter och Kalle Ankas Jul.

Nu i helgen har jag haft min första jul. I år var det jag som var värd för det stora baket så i torsdags eftermiddags kom Åsa hit, vi handlade (på inköpslistan fanns bland annat fyra påsar socker, 2 l vispgrädde, 1 kg smör och ett par kilo choklad) och sedan sätter baket igång. Det är ingen söndagsutflykt  direkt, i snitt är arbetsdagarna 10 timmar utan rast. Det bakas till största delen godis men även lussekatter och pepparkakor. Allt schemaläggs ordentligt så att det ska hinna stelna, doppas, dekoreras och torka innan söndag eftermiddag då bästissen åker hem. I år blev det 16 olika sorter bakade i 19 olika sattser. Allt delas lika och båda våra familjer kan njuta av hemlagat godis.

Låter det jobbigt? Faktum är att kroppen, och framför allt fötterna, känns helt slut efter den här helgen. Men samtidigt så skulle jag inte avvara den för allt smör i Småland. Vi har haft denna traditionen i sju år och lyckas alltid hitta en gemensam lucka i våra schema för att pressa in julbaket. Det är så mycket mer än tre hårda arbetsdagar. vi hinner prata, skratta och umgås. Det är tre dagar vi två kan ägna helt åt oss själva, vi brukar isolera oss fullständigt från omvärlden. När vi har arbetat färdigt för dagen och slängt i oss lite god mat så sätter vi oss framför tvspelet, öppnar en flaska vin och har hur kul som helst.

En annan tradition under julbaket är naturligtvis den obligatoriska julmusiken som skrålar ut och lika mycket tradition är det att vi två skrålar ikapp. Ny favorit för i år är:  Elmo & Patsy - Grandma Got Run over by a Reindeer . Vi är förtjusta i de lite mer udda och morbida julsångerna.

Men nu tänkte jag visa er vad tre dagars slit ger för resultat. Så håll i hatten. (Jag ber om ursäkt men texten och bilderna vill inte lägga sig i ordning ni får ta det som det är).

Först pepparkakor, en given favorit. Hembakade från grunden som syntes när Åsa gör sitt bästa för att tämja degen som är gjord på ett recept från min mormor. Efter två dagar av vilande så bakades den ut och blev till underbart goda pepparkakor, som dessutom dekorerades, i alla fall en del. Det blev totalt 375 stycken pepparkakor.

Sedan har vi ju den gamla klassiker knäck med hackad mandel. Det är faktiskt första året vi gör knäck, vi har hållt oss borta från klassikerna men nu börjar de komma en efter en. Så i år blev det 172 formar med knäck:

I år provade vi att göra peparkaks och glöggbollar. Riktigt spännande, lätta att göra och smakar riktigt gott. Det blev 26 sådana bollar.

Åsikter, fakta och skillnaden där emellan

Ibland får jag djupa tankar, ibland måste min hjärna bara ge sig i kast med att vända och vrida på lite större problem. Imorses när jag väntade på bussen kom ett sådant infall över mig. Förmodligen berodde det på serien jag såg i går kväll men jag tänkte ändå försöka pränta ner mina tankar här i bloggen.

Här om dagen diskuterade jag och en vän åsikter. Eller snarare så diskuterade vi rätten till våra egna åsikter. Jag hävdade att en åsikt aldrig kan vara fel, precis lika lite som en upplevelse eller en känsla kan vara fel. Min vän tyckte däremot att åsikter naturligtvis kan vara fel. Mitt resonemang bygger på att en åsikt är något som varje individ har rätt att forma och därför kan inte en åsikt vara fel. Åsikten kan baseras på felaktiga fakta och någon annan individ har rätt att säga att den har en annan åsikt, men det gör inte att åsikten är fel eftersom den speglar individen som har den. Låt oss säga att jag och en vän sitter i ett rum. I rummet är det 22 grader. Min åsikt är att det är kallt i rummet, min väns åsikt är att det är varmt. Ingen av oss har fel åsikt eftersom en åsikt baseras på så mycket mer än nuet. Jag kanske är van att vistas i rum som är 30 grader, min vän kanske är van att vistas i rum som är 15 grader, jag kanske har feber och frossa, min vän kanske har en filt runt benen. Vi bedömer helt enkelt situationen utifrån olika synvinklar och skapar oss där efter en uppfattning om läget, en åsikt. Varken jag eller min vän har fel, vi har båda rätt eftersom vi båda anser att rummet antingen är varmt eller kallt.

Det samma gäller alla åsikter. en åsikt är alltid rätt för ägaren, den som formade den. Däremot behöver inte samma åsikt vara rätt för alla. När vi diskuterar saker så säger vi ofta "du har fel". Men hur ofta handlar det om fel egentligen? Jag kan säga att du har fel om du säger att månen är gjord av ost, vi vet att månen inte är gjord av ost och därför är det fel. Men om du säger att du tror att månen är gjord av ost kan jag inte säga att du har fel, för det vore att säga att det tror du inte alls det. Jag kan säga att jag har bevis för att den inte är gjord av ost och där med få dig att tro att den är gjord av något annat. Men jag kan inte säga att det du tror är fel.

Hur många gånger i vardagen stöter vi inte på människor som tror att man kan "tvinga" någon att ändra sin åsikt. Här om dagen hade jag besök av Jehovas vittnen, de kommer då och då trotts att jag bor mitt ute på landet. Det spelade ingen roll att jag vänligt men bestämt sa att jag hade en annan tro, de ville få mig att tro att deras sätt att se världen är det enda rätta. Jag försöker ha överseende med det, jag intalar mig att de gör det för de tror att de ska rädda mig, men det är ändå lika irriterande varje gång.

Många av de större konflikterna i vår värld stammar från samma grund. Man vill att alla ska tycka som jag därför att den jag tycker är rätt och tycker du inte som jag så är det fel och då ska du minsann ändra dig. Detta är varför det är så viktigt att vi inser att det inte finns rätt och fel vad gäller en åsikt. Om vi slutar med att försöka trycka ner våran egna åsikt i alla andras halsar så skulle det bli bättre både i stort och i smått.

Så gick mina tankar när jag stod och väntade på bussen. Naturligtvis gjorde de ett stort skutt över till en annan av de saker som orsakar förstörelse;  missförstånd.

När mina tankar nu var inne på detta ämne som kom jag att tänka på en ganska dråplig situation inom arkeologvärlden som illustrerar hur ett missförstånd uppkommer och får fortleva. Arkeologin bygger på att man ska kategorisera fynd, man tittar på dem och utvärderar dem. Letar efter likheter och olikheter och utifrån detta skapar man mönster. Det är därför många av kulturerna i vårt förflutna är döpta efter ett redskap eller en framställnings metod. För länge sedan upptäckte man så i Sverige och Norge en typ av yxa som döptes till båtyxa på grund av den konkava formen den har när man studerar den från sidan.Vid samma tid i Finland upptäcktes så kallade stridsyxor. Dessa båda yxsorter fick ge namn åt var sin kultur. När man studerade dessa kulturer närmare hittade man många likheter, de åt ungefär samma sak, de hade liknande bosättningar, de verkade under samma period ock så vidare. Det enda som skilde dem åt var just yxorna. Eftersom detta var på tiden då nationalromantik var på modet så skrevs det långa avhandlingar om att redan på den tiden kände folket i Sverige och Norge en samhörighet och skilde sig från folket i Finland. Båda sidor skrev väldigt vackra, romantiska, epos om moderlandet och folktillhörighet. Detta på gick under en lång tid. Ända in på 1970-talet. Då var det en forskare som beslutade sig för att göra en jämförelse studie mellan de två yxorna och skaffade sig åtkomst till yxor av båda slagen. Det han upptäckte kom att skaka arkeologin i tre länder: En båtyxa är en upp och ner vänd stridsyxa, eller om man föredrar, en stridsyxa är en upp och ner vänd båtyxa. Skillnaden är om man väljer att se den som konkav eller konvex. Detta förklarade även varför yxfynden så tydligt följde landsgränserna, finska arkeologer hittade bara stridsyxor och svenska och norska arkeologer hittade bara båtyxor. Ett missförstånd som hade ansetts som absolut sanning i allt för många år. Hyllmeter av avhandlingar blev helt plötsligt oanvändbara och man var i stället tvungen att skriva nya om det nära samarbete som funnits mellan Norge, Sverige och Finland och att  ideer och tankar växlades fritt.

Nu så gällde det inget "viktigt", det enda som tog skada var ett par egon och att man fick skriva om ett par historieböcker. Men samma sak händer både i vår vardag och i världspolitiken. Vi antar något och vi beslutar oss för att antagandet är fakta i stället för en åsikt. Nu kommer vi till det här igen; en åsikt kan inte vara fel men fakta kan vara fel. Man måste kunna skilja dem åt. Jag kan tro att jag kan sjunga, men fakta är att jag är helt tondöv, det spelar ingen roll att jag tror så jag spricker, det ändrar inte fakta.

Den största risken med denna felvridning mellan åsikt och fakta är när en åsikt blir allmän. Det börjar med någon som anser att roten till allt ont är färgen rosa, sedan sprider sig åsikten till andra och när tillräckligt många anser sig veta att roten till allt ont är rosa så blir det till ett fakta inom gruppen. Det är nu problemen börjar. För gruppen vet nu, med all säkerhet, att de har funnit roten till allt ont. Men ingen annan verkar inse fakta. Med andra ord gäller det att övertala alla andra. Har man nu otur och gruppen är tillräckligt stor, eller har tillräckligt stor makt eller styrka så kan denna "övertalning" till sist övergå i tvång. Ofta har man svårt att övertala andra om sin ståndpunkt på vanligt sätt eftersom argument ofta bygger på fraser som: "Det bara är så", "Det vet ju alla" eller "Det har alltid varit så".

Jag har precis sett anime serien "Heroic Age" och den gör ett bra inlägg i den här tanke kedjan. Bakgrunden är att människan har tagit steget ut i rymden efter att ha hörsammat en kallelse från "Guld stammen". Människan (även kallad järnstammen) är dock inte ensam utan även bronsstammen och silverstammen hörsammade kallelsen. Silverstammen och bronsstammen går samman och erövrar jorden från människorna. Detta leder till en konflikt som varar i århundraden. Alla tre stammarna följer en profetia som guldstammen lämnade innan de försvann från detta universumet. Så serien utspelar sig kring hur människorna samlar sig för att slå tillbaka, ta tillbka jorden och utrota de två andra stammarna som hämd. Efter mycket om och men så inser prinsessan som leder jordstyrkorna att ingen har någonsin pratat med de två andra stammarna. Alla antar att de tänker på samma sätt och resonerar som människorna. Men till slut måste man inse att så inte är fallet och prinsessan tar steget och försöker öppna en dialog med silverstammen. Under det samtalet så inser båda stammarna att mycket av de fakta de båda trodde att de hade om varandra är grundade på ingenting och att de har mer gemensamt än man trott. Jag ska inte säga hur det slutar (men jag rekommenderar serien då den är riktigt se värd).

Hur ofta har inte detta hänt i verkliga världen? Ett missförstånd leder till väpnad konflikt utan att någon tar sig tid till att reda ut om det som hände från början har tolkats på rätt sätt. När jag gick i gymnasiet kom en grupp thailändare på studie besök. Vi visade dem runt och hade riktigt trevligt, visst var det lite svårt med språket ibland men vi löste det. Så tappade en av dem ett mynt som rullade iväg över golvet. En av mina klasskamrater stoppade det genom att trampa på det. Thailändaren blev vansinnig och höll på att slå till min klasskamrat. Vad vi inte visste var att myntet dekorerades med en bild av deras kung och genom att trampa på det med foten (som enligt deras tradition är den smutsigaste kroppsdelen) så vanärade man kungahuset. Ett missförstånd som grundas i helt olika sedvänjor.

Så varför är vi så snabba att tro att våra värsta farhågor är sanna, varför förvandlar vi åsikter till fakta och varför tar vi oss inte tiden att lära känna varandra innan vi handlar i vrede? Jag vet inte, kanske är vi inte medvetna om det vi gör. Kanske är det så att vi är så vana att se världen ur vårt eget perspektiv att vi har svårt att byta glasögon och se den från ett annat håll. Vi borde kanske alla tänka efter vilka åsikter vi håller som fakta och hur det påverkar våra möten med andra människor.

 

Varför fungerar inte min besvärjelse/trollformel/magi?

Fördelen med att ha en blogg är att man ibland får väldigt trevliga mail med frågor om både det ena och det andra. Vissa frågor får man oftare än andra och ibland kan man till och med få en fråga, eller i alla fall olika varianter på samma fråga, så pass ofta att det känns som att det bästa är att skriva ett helt inlägg om det. För de som inte gissat frågan från min titel så kan det se ut så här:

Hej

Jag har problem med min ekonomi (eller pojkvän/kärlek eller annat) och har försökt med den här trollformeln (ofta en länk till en sida på internet) men ingenting händer. Kan du ge mig förslag på en bättre trollformel eller göra en åt mig?

Hälsningar

NN

Det finns flera saker i ett sådant här mail som är värt att ta upp och diskutera och poängtera.

För det första (och kanske det mest grundläggande). Allt det som vi utför kring en besvärjelse med ljus, oljor, örter, stenar, ord med mera. Är bara hjälpmedel för att vi ska kunna fokusera på målet. Magin i sig själv ligger i den energi som vi kan alstra och skicka mot målet. Utan att skicka energi så är det hela meningslöst.

För att illustrera det lite tydligare kan man säga att det är som att försöka köra någonstans dit man aldrig varit förut. Du tar fram en karta, eller GPS beroende på hur teknisk du är. Men kartan i sig kommer inte få dig att komma fram till målet. Du måste själv starta bilen och köra dit kartan visar.

Samma sak med en besvärjelse. Du kan tända ljus, använda rökelse, vänta på rätt månfas och dag och stå på huvudet och rabbla fem verser på sumeriska. Men vet du inte hur du använder energin så blir det hela bara ett skådespel.

Så hur riktar man sin energi? Ja det är här som arbetet kommer in i bilden. De som trodde att magin är ett enkelt sätt att få något du vill ha upptäcker här att så inte är fallet. Att bli duktig på magi kan ta år av övning. Vissa tycker att det kommer lättare, andra svårare. Vi har våra talanger.

Innan du börjar med att försöka få din energi att göra någonting så finns det tre grundkoncept som är viktiga att lära sig: Grundning, Centrering och Skydd. Tanken är att du ska grunda dig med jorden, centrera dig i dig själv och skydda dig mot oönskade influenser. Låter enkelt men det kan vara knepigt, speciellt centrering kan ta tid att riktigt få kläm på. Alla tre tekniker kräver att du kan visualisera något. Det vill säga se något i ditt inre, prova och blunda och försök se din säng i ditt huvud. Låter enkelt men kan vara jobbigt. Innan du börjar öva på dessa tre tekniker så kan det vara på plats att öva upp din visualisering.

Vi börjar med grundning, eller jordning som det även kallas. Sätt dig bekvämt, det kan vara i soffan, det kan vara i meditations position, det kan vara i en data stol. Sitt så som du tycker är skönast. Slut ögonen och börja andas med djupa andetag. Slappna av. När du är avslappnad så föreställ dig (visualisera ;) ) att du sitter ute i naturen, kanske på en äng eller i en skog eller på en strand. Känn hur du har kontakt med jorden. När du andas ut så ser du hur det växer ut rötter från dig ner i jorden. När du andas in ser du hur du drar in ren, vit energi genom rötterna, från jorden in i dig. När du återigen andas ut så ser du hur du sänder ut all dålig, svart energi genom rötterna, som växer sig större och kraftigare, ner i jorden. Fortsätt andas in och ut, långsamt och kontrollerat. Till slut har du dragit in så mycket energi från jorden att du ser dig som en vit lysande gestalt, fylld av energi. Då är det dags att återvända, men dra inte in rötterna, behåll kontakten med jorden.

Nu kommer vi till centrering och den knepiga biten. Här gäller det att vara ärlig och öppen mot sig själv. Du ska nu skala bort allt som är oviktigt, alla yttre influenser och hitta vem du är. Sitt lugnt och stilla med slutna ögon och beskriv dig själv för dig själv. Det handlar inte om dit hus, din trädgård, dina vänner eller din familj. Det är du, ditt innersta jag som du letar fram. När du hittar dig själv under alla lagren se till att fästa den bilden i dig själv, se ditt inre som en klippa som alltid finns där vad som än händer. Detta är vad du kommer att bygga allt det som händer i dit liv på. Detta är den innersta delen av dig själv. Detta kommer kanske att ta lång tid att hitta. Ibland är det svårare att vara ärlig mot sig själv än mot andra. Låt det ta tid, det är en process som kan vara jobbig så pressa dig inte.

Nu till skyddet. Det finns olika sätt att skydda sig. Många wiccaner gör magi uteslutande i en cirkel, då behövs inget ytterligare skydd. Din cirkel skyddar dig mot allt som energisköldar skyddar mot och kanske ett par saker till. Men vill du använda magi när du inte kan/vill dra en cirkel så är en energiskölld din bästa vän. Den hindrar att andra energier och störande element blandar sig i det du försöker göra. Sitt åter bekvämt. Föreställ dig hur all den energin som du har samlat upp i din kropp från jorden glöder. Sakta så skjuter du ut en del av energin utanför din kropp. Det är som ett vitt ljussken, en bubbla av ljus som växer tills det att du är omgiven av en stabil sköld av ren energi. Den täcker hela dig. Håll kvar den där, känn på den med ditt sinne, dina tankar, så att du känner att den är stabil. Försök nu att öppna ögonen men hålla kvar energin runt omkring dig. Släpp den inte.

När du nu har klarat dessa tre övningar på en och samma gång och du känner att dina rötter är starkt förankrade i jorde, att du håller fast i din klippa och att skölden är uppe på en och samma gång så är du redo för att börja arbeta.

Aha tänker du, äntligen får jag tända mina ljus, använda rökelse, vänta på rätt månfas och dag och stå på huvudet och rabbla fem verser på sumeriska. Men ack nej. Nu är det dags att se till att du vet hur energi känns och hur du manipulerar den. Vem sa att magi var den enkla, snabba vägen?

Sätt dig återigen bekvämt (där ser du, det kunde varit värre, jag kunde ha sagt att du skulle ut och ställa dig i snön på ett ben). Utför grundning, centrering och skydd. Håll nu upp händerna framför bröstet med handflatorna ihop (som en lucia). Känn hur energin rinner ut från kroppen (inte all men en del) och ut i händerna. Prova att sakta kupa händerna och låt energin bilda en boll mellan dina händer. När du känner att du har kontroll så flytta isär händerna lite och låt bollen växa. Sakta men säkert kan du flytta händerna från varandra mer och mer och låta energibollen växa. Förlora inte bilden i ditt inre, om du gör det börja om från början. Du kommen kanske känna hur dina händer blir varma. Nu ska du börja arbeta åt andra hållet. För händerna närmare varandra och samtidigt känn hur energin rinner in i dina händer igen. Fortsätt med små steg tills du är tillbaka med händerna mot varandra. När du gör den här övningen lär du dig hur energin känns och hur du ska hantera den och manipulera den.

Nu är det dags för magi (dramatisk ljudeffekt). Börja smått. Har du något litet sår någonstans? Ett blåmärke på höften? Gör som inför övningen med energibollen. Men i stället för att frammana en boll så visualiserar du att såret/blåmärket blir mindre, hur det läker och försvinner. Håll bilden i ditt inre och skicka energi till såret/blåmärket. Det kommer att läka snabbare.

Då går vi vidare till lite större saker (äntligen tänker ni). Men (åh nej tänker ni) först ska vi prata om det här med färdiggjorda, redo att använda trollformler som man hittar lite här och var.

Nu kommer vi tillbaka till det här med att allt det som vi gör runt omkring själva energifokuseringen bara är hjälpmedel. Så nu när du kan använda din energi så är det även viktigt att du förstår varför du ska använda hjälpmedlen (vad gör en karta för nytta om du inte vet hur du ska läsa den?). Så du hittar en formel du vill prova. Bra, gör nu din efterforskning. Varför ska ljuset vara grönt? Varför ska jag använda en kvartskristall? Måste jag verkligen stå på huvudet? När du förstår alla delarna av ritualen så är det dags att vi pratar språk.

Visst det kan vara mäktigt att rabbla rader på främmande språk. Men helt ärligt, hur mycket förstår du av sumeriska? Hur vet du att du inte sitter där och rabblar: Apan vill ha en banan, apan vill ha en banan? Det vi gör inom magi ska komma naturligt, flytande och vara hjälpsamt. Alltså, orden som du använder ska kännas bekväma på tungan och komma utan stakningar. Det innebär att även de flesta engelska formler mår bra av att översättas till svenska, eller ditt modersmål vad det nu må vara.

Med det sagt så gäller det att översätta med finess. Ingen "google translate" utan se till att din text har samma klang som originalet, samma andemening. Det är stämningen och känslan du är ute efter, inte de exakta orden.

Så där. Nu ska vi göra magi! Samla ihop alla förnödenheter och se till att rena allt från energirester. Sätt dig/ställ dig någonstans där du vet att du får vara ifred. Grunda, centrera och skydda dig. Fokusera nu på vad du vill uppnå, säg en ny pojkvän. Känn hur det känns att vara kär inom dig, fokusera på känslan. Börja med ritualen, du bör kunna den nästan utantill. Känn att för varje element du lägger till så förstärks ditt fokus på känslan. Orden du säger får mening och blir till känslan, ljuset som brinner framför dig är känslan. När du når höjdpunkten på ritualen samlar du all energi du kan och fokuserar på målet och medvetet släpper iväg energin mot målet, medvetet och med vilja. Nu är du färdig.

Nu har du ett par saker att tänka på (nej du är inte riktigt färdig än). Bli inte besatt av din formel, ju mer du tänker på den desto mer lockar du tillbaka lite av den energin du sände ut. Förvänta dig inte att i samma sekund som du är färdig så knackar "Mr Right" på dörren. Det kan ta lite tid beroende på hur duktig du är och hur stark formel du använde. Det gäller även att du inte kan sitta hemma och tro att dröm killen på magisk väg hittar hem till ditt hus och knackar på dörren och blir galet förälskad när du öppnar. Du måste åtminstone underlätta genom att gå utanför dörren och in på Ica så att magin har en vettig chans. Likadant om du söker ett jobb så kommer det inte ringa en arbetsgivare hem till dig på måfo och undra om du vill ah ett jobb. Du måste åtminstone skicka iväg ett par CV till ett företag.

Sådär mina vänner. Det är så man lyckas med magi och med energimanipulation, enligt vad jag har lärt mig. Kom sedan inte och säg att magin är en genväg för det ligger stort arbete och förberedelse bakom den minsta sak. När man blir bättre går det snabbare, man gör det av instinkt och inte som något ritual i sig. Det är lite som att växla en bil. I början så måste man tänka; trampa ner koppling, lägg i rätt växel, släpp kopplingen. Men när man kört ett tag så sker det efter invant mönster.

Magi är något som vi ibland gör utan att tänka på det, speciellt när vi är barn och "inte vet bättre". Den sortens magi kan vara kraftfull, men den är även okontrollerad och ofokuserad och därför inget att sträva efter. Jag hoppas ni har orkat ta er igenom all text, jag är imponerad om ni gjorde det. Kanske borde jag ha delat upp det i två inlägg men nu får det blir som det blir. Jag hoppas ni får nytta av det dock. Jag hoppas att om ni ser felaktigheter, eller om ni tycker att jag hoppat över något att ni skickar ett mail eller en kommentar. Jag vill ju inte sprida felaktig information. I framtiden kommer det nog även dyka upp ett litet inlägg om hur man konstruerar sina ritualer från grunden.

Men nu får det vara nog för idag, ser även att klockan har gått över på imorgon. Nåja jag är lite efter min tid ;).

Elfte aspekten: Häxverktyg, oljor.

Oh ännu ett spännande ämne, de här aspekterna är riktigt roliga att beta sig igenom. Olja kan betyda så mycket men jag bestämmer mig för att koncentrera mig på eteriska oljor.

Vad är eteriska oljor? Det är doftande, flykiga, oljor som förekommer i växter.

Vad används eteriska oljor till? Beroende på oljan och koncentrationen så används de till allt från parfym tillverkning, att ha i badvattnet, att lägga i aromalampor, att använda inom magin eller att använda som naturläkemedel. De flesta koncentrerade (det vill säga rena) eteriska oljor behöver späs ut innan man kan använda dem på huden, ett undantag från regeln är lavendelolja som är såpas mild i sig själv att den kan användas direkt. Andra oljor spär man först ut med tex olivolja, jojoba olja, mandel olja, kokos olja eller liknande.

Hur får man fram eteriska oljor? För att få fram de rena eteriska oljorna så använder man för det mesta någon form av destillering (vatten-, ång-, vakuum- eller torr destillering). Vid tex ångdestilering använder man torkade örter som man sedan låter "genom blåsas" av vattenånga under tryck. Vatten ångan kyls av och kondenseras till en slutprodukt. Det går till på samma sätt med vakuumdestillering men skillnaden är då att man sänker lufttrycket kring apparaten så att kokpunkten blir lägre. Vill man tillverka egen olja från örter och växter så rekommenderar jag följande tillvägagångssätt:

"Eterisk" olja

5 dl neutral olja som inte härsknar (tex olivolja)

2 msk hackade örter av valfri sort.

Rör ner växtdelarna i oljan i en burk med tätslutande lock och låt stå i solen i en vecka. Sila av växtdelarna och rör i två msk nya hackade örter (av samma sort) i oljan och låt stå i en vecka i solsken. Upprepa i tre veckor, sila sedan av växtdelarna och häll oljan i en mörk flaska eller burk. Oljan kan sedan användas i badvatten eller till hudvård eller magi. Viktigt är dock att tänka på att oljan inte är lika koncentrerad och "ren" som äkta eterisk olja.

Vad använder jag eterisk olja till? Till det mesta faktiskt :). Jag kan droppa lite på en bomullstuss som jag sedan dammsuger upp med damsugaren och sedan luktar det gott när man dammsuger då  doften "åker ut" genom ventilen på dammsugare. Jag använder det ofta inom magin eftersom det stimulerar luktsinnet. Lavendelolja använder jag på alla småsår och liknande. Så ja, eteriska oljor används flitigt i det här huset...

Bra ställen att hitta kvalitetsoljor:

BestMassage - kanske något dyra men är ekologiska och natrurena (dvs det är oljor som är gjorda på växter och inte kemiskt framställda)

Aroma Crative - naturrena oljor men dock inte ekologiska

Det var lite om oljor. Jag kommer att återkomma lite senare i kväll med ett inlägg som ger svar på en grupp frågor som har trillat in till mig lite då och då. Missa inte det ;).

 

 

Here birdy, birdy, birdy....

Nej då jag har inte blivit spritt språngande galen, jag är mitt vanliga "lagom galen" även idag ;). Men jag tänkte faktiskt ägna ett inlägg åt våra vänner fåglarna nu när vinter (förmodligen) är i antågan. Som jag har nämnt förut så har jag som vana att mata de små sakerna (och de stora).

Först några myter/föreställningar/frågor som är vanliga om fågelmatning:

Kommer fåglarna att svälta om jag slutar/glömmer att mata dem? Nej, oavsett hur korkade och dumma vi tror att fåglar är (hönshjärnor? hi hi (förlåt min sjuka humor)) så kommer de inte sitta på en pinne och stirra på fågelbordet tills de dör av svält. Däremot kan det hända att om man håller upp med matningen under en längre period så kommer de att välja att äta någon annanstans och när du sedan lägger ut mat så är alla fåglar borta för de är hos grannen och äter.

Man drar till sig sjuka fåglar/individer som annars skulle ha dukat under och därför bör man undvika att mata fåglar. Sant till viss del. Ja sjuka eller svaga individer kommer naturligtvis att dra nytta av "gratis mat". Dock ser jag inte varför detta skulle hindra mig från att mata fåglar. Jag förstår argumentet att "naturen ska ha sin gång, den startaskes överlevnad" osv men jag tror ändå inte att min matning av fåglar leder till att jag hjälper späda ut, eller försämra genpoolen. De svaga kommer vara enklare villebråd för rovdjur så som katter, rovfåglar och annat, och de sjuka kommer att dö av sin sjukdom om den är så allvarlig. Jag kan i alla fall se till att de inte behöver svälta. Här är alla välkomna.

Fåglar har salmonella som kan smitta både andra fåglar och människor. Så rätt så. Därför är det viktigt att man tänker på hygien och hur man matar småfåglar. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) har sammanställt en ypperlig pamflett (PDF) om ämnet som förtjänar att läsas.

Näten som sitter runt talgbollar och nötter kan skada fåglarna. Ja och naturen om man inte sätter fast dem. Jag undviker problemet genom att ta bort nätet och hälla tex nötter i en behållare eller helt enkelt göra egna talgbollar (se receptet lite längre ner).

Så varför utfodrar jag småfåglar? Dels för att det är ett bra sätt att iaktta och lära sig om fåglar, vilket hör till "studera lokalt djurliv" delen av min tro. Men även för att det är vackert att sitta och titta på dem när jag äter frukost. Man lär faktiskt känna en del individer och vissa (tror jag) återkommer år efter år. Stamkunderna lär man snart känna igen efter hur de beter sig. Till exempel har jag en gråsparvs hona som är rund som en boll och som alltid kommer när jag har lagt ut ny mat. Sedan sitter hon och tar de godaste bitarna och jagar bort alla andra som försöker komma nära (en av orsakerna till varför jag har mer än ett fågelbord). Sedan har vi "boven", en fågel med grå rygg, ljusare mage och ett svart band över ögonen (där av namnet) som jag inte har hittat i min fågelbok. Han/hon är väldigt försiktig och kommer bara fram efter att ha suttit och funderat på det ett tag i en buske i närheten. Han/hon tar sin lilla matbit och flyger sedan tillbaka till busken och funderar ett tag till innan han/hon kommer tillbaka. För att inte tala om att Teddy (min katt) älskar att sitta i fönstret och titta på dem. Han är ju innekatt så det är det närmsta han kommer fågeljakt än så länge.

Jag matar dem med en hel hög av saker. Viktigt att tänka på är att det ska vara mycket kolhydrater och fett så de kan bygga på sina fettlager. Men här serveras allt från brödkanter, misslyckade kakor, flingor som jag inte äter upp, nötter, frön, bitar av smör som blivit över, ostskalkar, rönnbär och till jul en kärve med rött sidenband. Jag gör även egna talgbollar när lusten faller på. Det är väldigt enkelt egentligen och så slipper man alla nät.

Recept på talgbollar (eller snarare smörbollar)

 1 pkt osaltat smör ca 500g (kan bytas ut mot coccosfett, talg, ister eller annat fett)

hackade nötter

parakitblandning (finns att köpa i vanliga matvarubutiker)

solrosfrön

brödsmulor

Plocka fram ett gäng kaffekoppar och klipp till band eller snören, ca 20-25 cm långa, som du viker dubbelt och lägger ner i kaffekopparna. Ta en kastrull och lägg i fettet och låt smälta men inte puttra. Ta av grytan av värmen och häll i "godiset", du behöver inte använda allt som finns i listan - ta vad du har och vad du vill använda. Rör ihop det till en "geggamoja" som inte får vara för fast, fettet ska binda ihop allt. Portionera upp blandningen i kaffekopparna så att blandningen "håller fast" snöret/bandet. Låt stelna och doppa sedan kopparna i varmt vatten och ställ dem upp och ner så lossar "bollen". Nu är de klara att hänga ut i träd och buskar. Extra fina blir de om man använder rött sidenband. Två bilder av en hemmagjord boll:

    

Väldigt populära hos småfåglar (och stora fåglar för den delen).

Tipps från mig till er: läs på innan ni börjar (finns länkar längst ner), känn inget tvång att det "måste var på ett visst sätt", börja i tid så kommer det fler fåglar då de inte hittat någon annan att äta hos och dessutom bygger de upp ett bra fettlager innan det blir kallt, bor ni i en stad/större samhälle så tänk efter en extra gång så ni inte gör något tokigt, bor ni i lägenhet så kolla vad hyresvärden/bostadsföreningen har för praxis innan ni börjar mata, placera fågelmaten så att ni kan se fåglarna när de äter utan att behöva luta er 90 grader utanför fönstret och fram för allt se till att ha roligt.

Bilder jag har tagit på fåglar, lite otydliga men men (om någon vet vad den grå fågeln på näst sista bilden heter så är jag väldigt tacksam om ni berättar det).

 

 

[slideshow]

Lite bra länkar att titta på:

Lite roliga ideer från SR

Naturhistoriska museet har en bra sida om fågelmatning

Wildlife garden är också ett bra ställe 

 

 

 

 

 

Tionde aspekten: Ditt soltecken

Först kan det vara på sin plats att klura ut det här med stjärntecken, soltecken och måntecken. Vad är allt och vad har de för betydelse? Okej vi ska se om jag kan förklara det här så tydligt jag kan.

Stjärntecken används ofta som en "slarvig" benämning på soltecken. Det är det ordet vi använder när vi ska titta i veckotidningarnas horoskop. Stjärntecken är egentligen de stjärnkonstalationer som märker ut horoskopet, som tex Oxen eller Tvillingarna, som bilda Zodiaken som sträcker sig i en cirkel över året.

Soltecken markerar vilket stjärntecken solen stod i när du föddes. Om man väljer att tro på astrologi så inverkar ditt soltecken på hur andra ser och uppfattar dig. Det är din yttre personallitet, den du visar omvärlden.

Måntecken markerar vilket stjärntecken månen stod i när du föddes. Det har inverkan på ditt inre jag, hur du ser dig själv och hur du är innerst inne.

Det är en liten förenkling av det hela men det är en ganska bra, översiktlig, bild av det hela. Idag ska jag alltså tala om mitt soltecken (mitt måntecken kommer i senare inlägg, jag har tjuvkikat på listan).

Mitt soltecken

Jag har soltecknet oxen.



I sin bok Soltecken skriver Lina Goodman så här om kvinnor med soltecknet Oxe:

"En oxekvinna är en stor kvinna. Även om hon bara är en och femtio lång kan hon nå högt nog för att klara av nästan varje nödsituation som livet väljer att ställa i hennes väg. [...] Den genomsnittliga oxenkvinnan har tillräckligt med självkontroll för att kunna hålla tillbaka ett hästspann (vilket ger en rättvisande bild av kraften hos hennes dolda vilja) om hon förutsätter sig det. [...] Hennes nära vänner kan vara märkliga varelser som klippta ur Toulouse-Lautrecs eller Norman Rockwells världar. Men de är verkliga människor, inte uppstoppade nickedockor eller statyer. [...] Hon är en jordnära, praktiskt tänkande människa utan krus och snittsiga mentala gymnastikövningar. Hennes fötter är fast planterade i jorden och står med god balans i livet. [...] Oxenflickor blir synbart berörda av nytvättade lakan som doftar solsken och den delikata aromen av nybakat bröd från ugnen. [...] Hon är pålitlig och förutsägbar som en farfarsklocka, lika duktig på att laga ett brustet rör eller byta ut en trasig propp som hon är på att laga till en körsbärspaj eller sy i en knapp. Det finns alltid tillräckligt med plats och kärlek i hennes hjärta för att välkomna främlingar och släktingar till hennes härd och hennes hus värmer dig när du just kommit in från kylan."

Från AstroGuiden är följande beskrivning hämtad:

"Oxen är jordnära och hemmet är oxens borg. Den kan gott sägas att oxen är det mest typiska jordtecknet. Oxen älskar allt som är vackert och njutningsfullt såsom god mat och dryck, konst och musik, blommor, dofter, erotik, komfort och skönhet i alla dess former. De lägger stor vikt vid det materiell och vårdar ömt sina vackra saker, gärna i hemmets trygga vrå.
Oxar är praktiska, realistiska, lugna och metodiska, De arbetar hårt och med stor uthållighet. De är principfasta, envisa, stabila och självmedvetna men vill inte gärna ta några risker utan är i regel nöjd som det är. Humöret är lugnt och välbalanserat förutsatt att Oxen inte blir tillräckligt retad förståss. Då kan de bli riktigt arga och de är dessutom ganska långsinta så det tar tid innan de glömmer en oförätt. I grund och botten är dock Oxen tolerant och pålitlig och de försöker alltid att se de goda sidorna hos sina vänner.
Oxar älskar att koppla av i en behaglig miljö men har nästan alltid en speciell närhet och längtan till allt som har med naturen att göra– sådd, skörd och trädgårdsarbete, även om de bor mitt i en stad.
Med sin känsliga, jordnära personlighet är Oxarna ofta estetsikt lagda och kreativa. Den älskande Oxen är trogen sin partner och är beskyddande och ömsint om än något svartsjuk. De ogillar förändringar, speciellt sådana som är påtvingade, och de kan vara ganska konservativa och moralistiska."

 

Jaha så då ska vi se hur detta stämmer in på mig. Det kan sägas kort och gott: Jag är en typisk oxe, jag skulle kunna symbolisera urtypen för någon med soltecknet Oxe. Speciellt roligt är det att läsa det Goodman säger om oxar och nytvättade lakan för det är få saker som gör mig så barnsligt förtjust som att krypa ner i lakan som hängt ute och torkat på sommaren. Jag brukar passa på och tvätta och torka så många lakan jag kan och bygga upp ett litet förråd av soltorkade lakan så jag under vinten kan bädda med dem.

För att inte tala om det hon skriver om vänner, jag har få "normala" människor i min bekantskapskrets (ja ni vet vem ni är;) ). Ofta drar jag till mig lite udda typer, men jag har alltid uppskattat det.

Mitt hem och min trädgård är mig heliga. Det är här jag har min kraft och min själ. Jag älskar att ha gäster och besök här, jag älskar att visa upp mitt hem och jag älskar att ha folk sittande runt mitt köksbord och kunna bjuda dem på mat.

Mina kreativa sidor är många, ni kanske har märkt av dem. Jag älskar att pyssla och ibland när jag inte har gjort det på länge så känns det som något ska explodera i mig. Jag måste få utlopp för kreativiteten. Tyvärr kan det ju leda till att jag har ett antal projekt på gång samtidigt. Men jag ror i land det för det mesta.

Så för min del så speglar mitt soltecken verkligen mig själv och den människa som andra människor ser. Ska bli spännande och se om mitt måntecken stämmer lika bra överns med mig.

Ha en trevlig kväll!

Mod

Att ha modet att göra något som man tycker är obehagligt eller helt enkelt inte vill är något jag har funderat över ett par dagar.

Ofta så är det en liten röst i vårt huvud som står och gallskriker "nej" så högt den bara orkar. Man kan med lätthet komma på 20 orsaker varför man inte borde, men bara en varför man ska. Ändå så vet man att man borde, man måste gör det. Det sägs alltid att man ska följa sin inre röst, men det är inte lätt när det finns två av dem, en för och en mot. Det är som djävulen och ängeln i tecknade filmer. Så vem lyssnar man på?

Det enkla vore naturligtvis att lyssna till de 20 sakerna som talar om vilken ur usel idé det här är. Att välja den lätta vägen, att undvika det obehagliga. Men kan man verkligen gå som katten kring het gröt hela sitt liv? Även om man kan det är det nyttigt? Vad lär man sig av det?

Man behöver inte vara krigshjälte eller rädda små barn från brinnande hus för att vara modig. Mod handlar om att göra något som man tycker är obehagligt, som man är rädd för men som man vet i slutändan är nödvändigt. Det finns många små saker i vår vardag som gör att vi alla är modiga. Att träffa någon som du helst undviker, att gå på det där mötet som du inte har lust till, att tack ja till ett erbjudande fast du egentligen tycker att det är otäckt eftersom du öppnar upp dig till en helt ny värld eller att öppna upp dig inför någon annan människa fast än du vet att du riskerar att bli sårad.

Allt detta är modigt, allt det visar att du har mod att möta det okända, det mindre behagliga.

Här om dagen så tittade jag på gamla släktfotografier och insåg att det där finns kvinnor med styrka som får det att svindla för mig. Min farmors mor är ett exempel. Hon gifte sig med den lokale slaktaren i en ganska ung ålder och fick på snabb följd sex barn. När den yngsta var två år så tog hennes man sitt liv och hon stod, i början av 1900-talet, ensam med skammen och sex barn att försörja. Hon gifte aldrig om sig utan tog hand om sina barn och skaffade mat på bordet och ett hem åt dem. Det var inga dårar hon uppfostrade, en av dem grundade den första fackföreningen i staden, en annan jobbade sig upp och blev ganska rik på kuppen. Hennes döttrar gifte sig alla bra, vilket var viktigt på den tiden, och själv blev hon lite över 90-år. Den kvinnan hade mod.

Hennes syster var 16 när hon helt ensam satte sig på en båt till Amerika. Väl framme så arbetade hon i olika hushåll och förblev ogift fram tills hon som 30-åring (vilken hemsk tanke) började arbeta för en judisk man och förlovade och gifte sig med honom (vilken skandal). När han efter många år dog så reste hon tillbaka till Sverige för att bo här de sista åren. Den kvinnan hade mod.

Så när mitt mod sviker, vilket händer ganska ofta får jag erkänna, så är det bara att inse att jag varken behöver uppfostra sex barn ensam eller resa tvärs över havet. Jag behöver bara ta ett djupt andetag och ta ett litet steg utan för min bekvämlighetszon.

För hur ska vi någonsin lära oss nya saker om vi inte vågar ta det klivet? Om vi alltid stannar där det är som vanligt, där det är mysigt och behagligt så kommer vi aldrig någonstans, då stannar vi för alltid kvar där vi började. Det första steget må vara skrämmande, men man kan få uppleva så många nya, fantastiska saker. Det kan även hända att det inte alls var trevligt, men då får man gå tillbaka, en erfarenhet rikare. För varje litet steg framåt som vi vågar ta och som lyckas så växer den där varma, trygga plattsen och snart har du en herrgård som är varm och trygg och inte en städskrubb.

Så jag föreslår att vi alla bejakar vårt mod denna veckan och gör minst en sak som gör oss nervösa, oroliga och får oss ur balans.

Kram på er!

Nionde aspekten: Ett favorit mytologiskt djur

Det finns en hel uppsjö av underbara mytologiska djur så som drakar, enhörningar, kelpies och så vidare. Men min absoluta favorit är nog sfixen.



Den mest kända sfinxen är den som står vid pyramiderna i Egypten, som sägs föreställa faraon Chefren. Men faktum är att sfinxar har förekommit i stora delar av mellanöstern och den grekiska och romerska världen.

En sfinx har ett lejons kropp men en människas huvud (ibland blandas även andra djur in som jag skriver om nedan). De har haft olika egenskaper hos de olika kulturerna men ett gemensamt drag är att de agerar beskyddare för något viktigt så som gravar, skatter och liknande.

Det råder viss oenighet om vad ordet sfinx kommer i från och vad det betyder. vissa hävdar att det kommer av ett grekiskt verb som betyder att ligga och trycka (en beskrivning av hur de flesta sfinxar framställs, liggande på vakt) eller att strypa (vilket kan vara en beskrivning av hur ett lejon dödar sitt byte). Andra menar att order är en "förgrekad" (hi hi) version av ett gammalt egyptiskt ord som betyder "levande bild".

I Egypten och Syrien var sfinxar maskulina och kallas ofta för androsfinx. Man tror att det var i Egypten som sfinxen föddes då det var tradition att sätta faraos huvud på en guds kropp för att symbolisera faros börd från gudarna. En av de mest prominenta solgudarna i Egypten var Sekhmet, en sol gudinna som hade formen av ett lejon. Sätter man då faros huvud på hennes kropp så får man en sfinx. vi vet inte så mycket om de egyptiska sfinxarna, inte ens vad de kallades. Men allt eftersom tiden gick så blev det vanligare och vanligare att låta dessa djur vakta ingången till gravar och tempel. Man började även sätta andra djurhuvuden på ett lejons kropp så som vädurar och falkar.

I Grekland var sfinxen kvinnlig och kallas ofta för gynosfinx. till skillnad från den Egyptiska sfinxen som verkar vara olika individer så är den grekiska sfinxen alltid samma varelse, en kvinnlig demon som för med sig otur och förstörelse och ansågs vara dotter till några av Greklands tidigaste gudar, de som kom före Zeus och det gänget. I Grekland har sfinxen ett lejonskropp, en kvinnas bål och huvud, en rovfågels vingar och en svans som slutar i ett orm huvud.

Enligt de grekiska myterna stod sfinxen vid staden Thebes ingång och ställde en gåta till den som ville passera. Om man svarade fel blev man strypt och uppäten. Enligt traditionen var gåtan: "Vilket djur går på fyra ben på morgonen, på två ben mitt på dagen och på tre ben på kvällen?" Har ni klurat ut det? Svaret är: "Människan, hon kryper som liten, går tvåbent genom det vuxna livet och med käpp i ålderdomen". Hade ni fått komma in i Thebe?

De romerska och etruskiska sfinxarna var solsymboler och liknar de grekiska till utseendet men kunde vara både kvinnliga och manliga. Man ser oftast denna typen av sfinx sittandes i stället för liggandes.

Så varför är detta mitt favorit mytologiska djur? Dels är jag barnsligt förtjust i gåtor och klurigheter och känner mig kanske lite besläktad med den grekiska varianten. Sedan tycker jag det är oerhört imponerande djur (om så än mytologiska). De grekiska statyerna är oerhört vackra och även de persiska sfinxarna är något man gärna tittar på och beundrar.

Det var den nionde aspekten, snart framme vid tio, tänk vad det går undan. Det här var en riktigt rolig utmaning får jag säga och jag lär mig massor när jag gör lite efterforskningar. Jag kommer kanske återkomma lite senare under dagen med ett nytt inlägg om något helt annat. Ha det bra så länge.

Åttonde aspekten: Ett foto av en magisk plats utomhus.

Jag anser att det finns väldigt få platser i naturen som inte är magiska på deras egna sätt. Till exempel så är min trädgård fylld av min energi och kan verkligen ge mig en energiboost om jag behöver det. Den är dessutom full av örter och andra magiska växter som gör den magisk. Till sist, men inte minst, så finns det platser i min trädgård där det finns föremål av olika slag nedgrävda som ytterligare lägger till dess magiska egenskaper.

Men jag tänker inte visa er en bild av min trädgård. I stället tänker jag visa en bild av skogen. En djup skog med mossbeklädd mark och där djur strövar fritt. Är man försiktig så kan man se både rådjur, älg och harar. Skogen har sin egen energi, speciellt om man kan ta sig ut så att man inte hör trafik eller andra mänskliga ljud. I skogens tystnad hör man ljud som verkligen klingar med själen. Det är fågelsång, prasslande av löv, grenar som skaver mot varandra och djur som rör sig. Att stå helt still och tyst mitt inne i en sådan skog, medan solen strilar mellan träden, är en religiös upplevelse.

Sjunde aspekten: Luftelementet

Av någon anledning har det tagit emot att skriva det här inlägget. Jag har suttit och filat på det i snart två dagar och är inte säker på vad jag ska skriva fortfarande.

Luftelementet är till viss del det element som jag har svårast att knyta an mot, men på andra sätt så identifierar jag mig starkt med vissa delar av luftelementet.

I oss finns delar av alla de fem elementen. Hos vissa är dock ett eller ett par starkare än andra. Vilket gör att vi kan ha svårt att skapa kontakt med de andra. Jag tror att det är det jag har hamnat i. Jag identifierar mig så starkt med jordelementet att jag har valt att arbeta främst med det. Vilket naturligtvis är att göra det lite lätt för mig själv. Det har även tyckts skapa en viss, ska vi säga blockering, mot en del av de andra elementen så som luft. när jag nu har kommit fram till detta så inser jag att detta är något jag måste arbeta med. Ännu en sak att lägga till listan.

Nåja åter till elementet luft. Traditionellt förknippas luft elementet med vädersträcket öster, färgen gult och även intelligens och kommunikation. Luften brukar representeras av rökelse eller en fjäder. Men vill man vara lite nyskapande kan den även representeras av en solfjäder eller en tom burk (full av luft). Luft anses vara en maskulin energi.

Tänk att ett sådant enkelt inlägg ska vara så svårt att skriva :)

De tre sjungande löven eller prins Hatt under jorden del III

Jag börjar känna av nerverna inför morgondagen så jag tar och kör sista delen av sagan på en gång. Jag hoppas ni kommer att tycka om den. Vem vet, om det uppskattas så kanske det blir fler klassiska folksagor här framöver, så lämna gärna en kommentar och säg vad ni tycker. Alla minns var vi slutade sist? Bra då kör vi sista delen:

---

När solens första strålar smekte berget nästa dag så gav sig prinsessan av upp för berget tillsammans med troll gummans äldsta son. De vandrade hela dagen och kom till sist fram till en bredare väg. "Hit men inte längre går jag. Följ vägen så kommer du att nå ditt mål" sa trollet och försvann. Prinsessan tittade längst vägen och började gå längst med den. Det dröjde inte länge för än hon nådde fram till det stora slottet. Hon bankade på den tjocka ekdörren. Den öppnades av en ung flicka. "Jag är en fattig kvinna som söker arbete" sa prinsessan och när man tittade på hennes kläder så var det inte svårt att tro henne. De hade trasats sönder och smutssatts ner under hennes långa resa. "Du får fråga min mor" svarade den unga flickan och förde med sig prinsessan till häxan. Prinsessan berättade samma historia för häxan som trodde på henne och anställde henne som köksa i det stora köket.

Häxans dotter fick visa prinsessan runt i det stora slottet. I ett av rummen satt prins Hatt och prinsessan fick uppbåda all sin kraft för att inte springa fram till honom. Han vände sig om mot dem när de kom in men verkade inte känna igen prinsessan. "Det här är min mors blivande make" sa flickan och gick vidare.

Det fanns ingen stans för prinsessan att bi i slottet utan hon fick bo i gåshuset. Men hon tappade inte modet, hon var så nära sin make nu. Hon började feja och dona och snart var gåshuset rent. Då tog hon fram sin slända och spann de vackraste trådarna av hö. Där efter tog hon fram vävstolen och vävde vackra tyger av trådarna, tygerna använde hon för att klä rummet med. Till slut använde hon börsen för att köpa frukt, kött och sötsaker som passade vid ett hov. När allt var klart bjöd hon in häxan och hennes dotter att äta middag med henne som tack för att hon fick anställning hos dem.

Häxan var mäkta imponerad av allt det vackra tyget och den utsökta maten. Hon frågade hur en fattig kvinna som prinsessan hade råd med allt det här. Prinsessan visade henne sländan och berättade att den spann de vackraste trådar av hö. Häxan ville så gärna ha sländan att hon lovade att prinsessan kunde begära vad som helst av henne om hon fick den. Prinsessan låtsades tänka över förslaget. "Jag vill spendera en natt med din blivande make" sa hon så till häxan. Häxan blev förvånad över priset, men hon gick med på det. Men hon anade att det fanns något som prinsessan inte berättade. Så på kvällen gav hon prinsen en sömndryck och sa åt sin dotter att gömma sig i en kista och iaktta prinsessan och prinsen.

Så fick prinsessan äntligen träffa sin make igen. Hon rusade fram till hans säng och försökte väck honom. Men hur hon än bar sig åt så fortsatte han att sova. Då brast hon i gråt och spenderade hela natten gråtandes vid prins Hatts sida. Häxans dotter som satt gömd i kistan såg detta. Nu var det så att dottern var inte alls lika ond som sin mor och hon började tycka synd om prinsessan. När morgon kom så var prinsessan tvungen att ge sig av och häxan frågade ut sin dotter om vad som hade hänt under natten. Men dottern svarade bara att prinsessan försökt väcka prinsen men när hon inte lyckades så hade hon somnat i stolen.

Så gick en vecka och prinsessan bjöd ännu en gång in häxan och hennes dotter på middag. Ännu en gång beundrade häxan de vackra tygerna och den goda maten och frågade hur en fattig kvinna kunde ha råd med allt detta. Då visade prinsessan henne vävstolen och berättade om dess krafter. Häxan frågade vad prinsessan ville ha för den. "Priset är det samma som för sländan" sa prinsessan. Häxan började ana oråd men godtog priset. Än en gång gav häxan prinsen en kraftig sömndryck och än en gång tvingade hon sin dotter att gömma sig i kistan. Precis som förra gången kunde prinsessan inte väcka prins Hatt hur hon än försökte. När häxans dotter såg hur prinsessan än en gång spenderade natten med att gråta över prinsen så fylldes hennes hjärta av sorg och hon förstod vilka känslor prinsessan hyste för prins Hatt. När morgon kom gick prinsessan dystert därifrån och häxans dotter berättade samma sak som förra gången för sin mor. Häxan kände sig lite lugnad av det svaret och började planera för sitt bröllop.

Ännu en vecka för flöt och prinsessan bjöd in häxan och hennes dotter på middag i gåshuset. Häxan frågade hur det kom sig att en så fattig kvinna kunde ha råd med så god mat. Då tog prinsessan fram sin börs och berättade att pengarna i den aldrig tog slut. Häxan greps av ha begär och sa att hon var villig att betala vad som helst för att få börsen. "Priset är det samma som för sländan och vävstolen" sa prinsessan. Häxan blev misstänksam men hon ville så gärna ha börsen så hon gick med på det. På kvällen skulle hon ge prinsen sömndrycken igen, men denna gången stod hennes dotter bakom henne och tecknade åt prinsen att inte dricka. Så när häxan tittade bort så hällde prinsen ut drycken och låtsades sedan sova. Häxans dotter fick åter igen gömma sig i kistan. När prinsessan så kom in i rummet och försökte väcka prins Hatt så satte han sig upp i sängen och tittade på henne. Han tyckte att hon kändes bekant men kunde inte säga var han hade sett henne förut. När prinsessan insåg att han inte kände igen henne grät hon bittra tårar och berättade om deras hem och deras barn och hur mycket hon älskade honom. Då var det som en dimma hade lyfts från hans ögon och genast kände han igen sin älskade fru.

Då öppnade häxans dotter kistan och klev ut. Prinsen tackade henne för att hon hade varnat honom. "Jag är en fånge här lika väl som du" sa hon. "Det enda sättet att lösa förtrollningen är om häxan dör och det enda sättet att döda henne är att skålla henne med kokande vatten". Länge funderade de på hur de skulle lyckas skålla häxan. Till sist var det prinsessan som kom på en plan. När morgonen nalkades kysste prinsen sin fru och la sig för att låtsas sova och häxans dotter klättrade ner i kistan. När häxan kom och prinsessan hade gått så berättade häxans dotter samma historia som tidigare och häxan kände sig åter igen lugnad.

Nu närmade sig bröllopet mellan häxan och prins Hatt. En dag gick prinsessan till häxan. "Jag är orolig för bröllopet" sa hon. "Det kommer så mycket folk att jag tror att vi inte kommer ha mat att bjuda alla". Häxan blev orolig och frågade prinsessan om hon visste vad de skulle göra. "Om vi kunde hitta en stor gryta kunde vi koka fem oxar i" sa prinsessan. "Men en sådan stor gryta finns det nog inte" sa hon ledsamt och skakade på huvudet. Men häxan trodde nog att hon kunde ordna en sådan gryta, inte skulle gästerna på hennes bröllop gå hungriga. Sagt som gjort, häxan ordnade fram den största grytan som hade tillverkats. Den staplades upp på ett bål och fylldes med vatten innan bålet tändes. Efter en stund klättrade prinsessan upp på stegen som stod lutad mot grytan och tittade ner i den. "Än kokar inte vattnet" sa hon och klättrade ner. Efter en stund till klättrade häxans dotter upp för stegen och tittade ner i grytan. "Än kokar inte vattnet" ropade hon och klättrade ner. Nu började häxan bli otålig, oxarna var ju tvungna att koka en bra stund, tänk om de inte blev färdiga till bröllopet. Så hon klättrade själv upp för stegen och tittade ner i grytan. "Nu kokar vattnet" skrek hon. Men när hon skulle klättra ner för stegen så stod prins Hatt där och tog tag om hennes anklar och puttade ner henne i den stora grytan. Det var slutet för den onda häxan.

Häxans dotter ärvde slottet och allt som tillhörde det. Till prinsen och prinsessan gav hon sländan, vävstolen och penningbörsen och de skildes som de bästa av vänner. Så vandrade prinsen och prinsessan ner för berget och stannade till hos var och en av troll gummorna för att tacka för hjälpen. När de kommit ner så gick de till prinsens yngsta syster som blev så glad att hon ställde till med en stor fest. Morgonen därpå gav de sig av med sin yngste son till prinsens mellersta syster som blev så glad att även hon ställde till med en fest. De lämnade henne i gryningen med sin yngsta son och sin dotter och reste till prinsens äldsta syster. Hon blev så glad att se dem att hon ställde till med en storslagen fest. Morgonen där på lämnade de henne och fortsatte hemåt med sina tre barn.

I toppen av busken som vaktade ingången till grottan satt åter igen de tre sjungande löven och hälsade dem välkomna hem. Men grottan såg ut som när de lämnat den, det hade varit häxans magi som hade förvandlat den till ett slott och nu var hon död. Men med hjälp av sländan, vävstolen och börsen så kunde de återställa sitt hem så som det en gång hade sett ut. När de var färdiga bjöd de prinsessan familj att komma och besöka dem och för första gången kunde de träffa hennes make. Så levde prinsessan, prins Hatt och deras barn lyckliga i sitt palats och över dem vakade De tre sjungande löven.

---

Visst är den vacker? Lite ovanligt att prinsessan får rädda prinsen. Fast den är väldigt traditionell i andra hänseenden. De ständiga tretalen är klassiska och den mindre trevliga synen på häxor lika så. Men man kan inte hjälpa än att tycka att den är mysig.

 

De tre sjungande löven eller prins Hatt under jorden del II

Här kommer fortsättningen på sagan. Som ni kanske minns så slutade det sist med att prinsessan hade brutit sitt löfte att inte titta på prins Hatt och nu hade deras hem förvandlats till en grotta och prins Hatt hade blivit blind.

---

"Du har brutit ditt löfte till mig, men än finns tid att rädda något" sa han. "Du kan välja att resa tillbaka till din far med våra barn eller följa din blinda man på en resa". Prinsessan lovade att hon hellre skulle följa honom till världens ände än skiljas från honom. Så begav sig den blinda prinsen, den gråtande prinsessan och deras tre barn ut på en färd som tog dem längst långa stigar tills de kom till ett hus med tak av koppar.

"Här bor min äldsta syster" sa prinsen. "Ta med dig vår äldsta son och gå dit. Hälsa från mig men be henne att inte komma ut hit för att säga farväl". Prinsessan tog sin äldste son och gick till huset. Där träffade hon prinsens äldsta syster och berättade för henne vad som hade hänt. Prinsens syster lovade att ta hand om deras son och skickade en hälsning till sin bror med prinsessan. Så återvände prinsessan till sin man och sina två minsta barn. Hon framförde den äldsta systerns hälsning och så gick de vidare genom djupa skogar tills de kom fram till ett stort hus med tak av silver.

"Här bor min mellersta syster" sa prinsen. "Ta med vår dotter till henne och hälsa från mig men be henne att inte komma ut för att ta farväl av mig". Prinsessan tog sin dotter vid handen och gick till huset med silver tak. Där träffade hon prinsens mellersta syster som lovade att ta hand om deras dotter och lämnade en hälsning till sin bror med prinsessan. Så återvände prinsessan till prinsen och sin lille son. Hon framförde hälsningen från prinsens mellersta syster och så gick de vidare över de högsta bergen till de kom fram tills ett stort hus med tak av guld.

"Här bor min yngsta syster" sa prinsen. "Ta med dig vår yngste son till henne och hälsa från mig men be henne att inte komma ut för att ta farväl av mig". Med sitt yngsta barn i famnen gick så prinsessan till huset med guldtak och mötte där prinsens yngsta syster. När prinsessan berättat vad som hänt så föll de båda kvinnorna i varandras armar och grät bittra tårar. Den yngsta systern lovade att ta hand om deras yngsta son och lämnade en hälsning till prinsen med prinsessan. Men när prinsessan vände för att gå tillbaka till sin make så brast den yngsta systerns självbehärskning och hon rusade ut för att ge sin bror en kram. "Kära du, det borde du inte ha gjort" sa prinsen och i nästa stund svepte ett svart moln ner och förde med sig prinsen bort.

Kvar stod prinsessan och prinsens yngsta syster. "Vänd åter till din far och ta med dig dina barn" sa systern till prinsessan. Men prinsessan vägrade att lämna prins Hatt åt sitt öde. Då pekade systern mot ett högt berg och sa: "Gå till breget och på dess östra sida finns en stig, följ stigen så ska du hitta vad du söker". Så tog prinsessan farväl av den yngsta systern och sin lille son och började gå mot det höga berget.

Tappert klättrade prinsessan upp längst den smala och branta stigen som slingrade sig upp mot bergets topp. Snart började det att skymma och prinsessan var både trött, kall och hungrig. Då fick hon syn på en ljuspunkt lite längre upp på berget. Hon gick mot den och kom fram till en liten grotta i vilken det satt en grupp troll runt en eld. Längst in i grottan satt en gammal troll gumma. "God kväll frun" sa prinsessan. "Skulle jag kunna få komma in i ert hem och värma mig vid er brasa?". "Kom du in mitt barn, du har varit så pass artig och kallat mig frun och min enkla grotta för ett hem så du är välkommen att sitta ner vid min bra. Låt dig väl smaka av den enkla mat vi äter" svarade troll gumman och prinsessan tog plats bland trollen och åt tillsammans med dem. Troll gumman var nyfiken på vad en så vacker och artig kvinna gjorde på berget. Prinsessan berättade sin historia och fick både ett och två av trollen att gråta. Troll gumman nickade och tog fram en slända. "För att du har behandlat oss som dina likar ska jag hjälpa dig. Det här är en förtrollad slända, den kan spinna vackra trådar av de enklaste material, till och med av halm. Det är min gåva till dig, lyssna även på mitt råd. Min äldre syster bor längre upp på berget. När du lämnar oss i morgon bitti så ska ett av mina barn komma med dig och visa vägen. Han kommer att föra dig nästan ända fram till min syster. Sök skydd hos min syster som du har gjort hos mig så kommer du att finna råd". Prinsessan tackade så mycket för den vackra gåvan och lade troll gummans ord på minnet.

När nästa morgon grydde skickade trollgumman sin äldsta son med prinsessan för att visa henne vägen upp för berget. När de hade vandrat nästan hela dagen stannade han. "Jag kan inte gå längre än hit. Men där uppe ser du min mors äldre systers grotta" sa han och pekade mot en ljuspunkt på berget. Prinsessan tackade trollet och fortsatte sin resa ensam. Efter mycket möda kom hon fram till grott öppningen och tittade in. Där inne satt en grupp med större troll och en trollgumma som var både äldre och större än sin syster. "God kväll mor, skulle jag kunna få komma in och värma er vid er eld och söka skydd i ert hem?" frågade prinsessan. "Eftersom du frågade så vänlig och kallade mig mor så får du gärna komma in i min grotta och sitta vid min eld. Vi delar gärna med oss av den mat vi äter" svarade troll gumman. Prinsessan tackade och steg in i grottan och slog sig ner bland trollen och kände sig som ett litet barn. Hon blev serverad mat och troll gumman frågade vad en så vacker och artig kvinna gjorde så här långt uppe på berget. Prinsessan berättade sin historia och både tre och fyra av trollen brast i gråt. "Om min syster ville hjälpa dig så ska även jag hjälpa dig" sa troll gumman och tog fram en vävstol. "Det här är en magisk vävstol den väver de vackraste tyger du kan tänka dig. Det är min gåva till dig, men lyssna även till mitt råd. Min äldre syster bor en bit upp för berget. I morgon ska en av mina söner följa dig nästan hela vägen till hennes grotta. Sök skydd hos henne i morgon natt och hon kommer att ge dig råd som du gör klokast i att lyssna till". Prinsessan tackade så mycket för gåvan och tog gummans råd till sitt hjärta.

När solen började sin vandring över himlen nästa morgon skickade troll gumman sin äldsta son att följa prinsessan upp för berget. De gick på smala stigar och när dagen nästan var till ända stannade han. "Hit men inte längre kan jag gå. Där uppe ser du min mors systers grotta, följ stigen och du når den strax efter skymning" sa han och pekade mot en ljusfläck på berget. Prinsessan tackade honom och fortsatte ensam upp för stigen. När solen sänkte sig under horisonten så nådde hon fram till grottan. Det var den största grotta hon hade sett och i den satt troll stora som ekar och längs inne en gammal och mycket stor troll gumma. "God kväll mor i berget, skulle jag kunna få söka skydd för natten i ert hem och värma mig vid er eld?" frågade prinsessan. "Då du bad så vänligt och kallade mig mor i berget så är du välkommen in i min grotta och fram till min eld. Dela vår middag med oss så att du slipper gå hungrig" svarade troll gumman. Prinsessan gick in och tog plats vid elden och kände sig som en myra bland de stora trollen. Hon blev serverad en stor tallrik med mat och troll gumman frågade vad en så vacker och artig kvinna gjorde på hennes berg. Prinsessan berättade sin historia och alla trollen brast i gråt. "Om mina systrar hjälpte dig så ska även jag hjälpa dig" sa troll gumman och plocka fram en penningbörs. "Detta är en magisk börs, den kommer aldrig att vara tom utan fylls alltid med rena guld mynt så snart du öppnar den. Det är min gåva till mig men lyssna även på mina råd. Högst upp på det här berget bor en häxa med sin dotter. Det är hon som har din make fången. Du måste gå dit men berätta inte för häxan vem du är. Be om att få arbeta hos henne och se till att få träffa din man utan henne. I gryningen kommer en av mina söner föra dig nästan hela vägen till hennes slott". Prinsessan tackade för gåvan och lade gummans råd till sitt hjärta.

Sjätte aspekten: en favorit gud

Dags att ta itu med det här igen, det har blivit lite borttappat med allt annat som hänt på senaste tiden. Nåja, de som har läst om valet av min favorit gudinna kommer knappast bli förvånade över min favorit gud. Nämligen Frej.



Frej är tvilling broder till Freja enligt den nordiska mytologin och har därför väldigt många likheter med sin syster. Precis som hon så tillhör han inte asarna utan vanerna och dyrkas som en fruktbarhets gud. Han har ett par andra namn så som Frö, Yngve-Frej, Yngvi och Freyr. Hans boning i Asgård kallas Alfhaim vilket kan tyda på att vaner och alver hade band mellan sig. Han äger ett skepp som kallas Skidbladner som kan segla både på vatten och på land och som kan vikas ihop som ett papper. Precis som hans syster äger han en gris, Frejs galt kallas Slidrugtanne eller Gyllenborste och kan springa både på land och i luften snabbare än någon häst. Frej sägs ha två tjänare som kallas Byggve och Bejla som hjälper honom med skörden.

Adam av Bremen skrev någon gång på 1000-talet att i Uppsala templet fanns det helgedomar helgade till Oden, Tor och Frej. Vilket skulle tyda på att Frej hade en högt stående plats i dåtidens pateon. Men eftersom Adam av Bremen aldrig satte sin fot i Uppsala utan endast gick på andra hands information så får man kanske ta hans berättelser med en nypa salt.

Det finns ett par myter bevarade om Frej. Snorre beskriver honom som skön, barmhärtig och kraftfull och kallar honom därefter "världens gud". Förmodligen en anspelning på hans roll som fruktbarhetens gud. Det finns en myt som beskriver hur Frej blir förälskad i Gerd som bor bland jättarna och hur han skickar sin tjänare dit med sin häst och sitt svärd för att fria till henne. Men Gerd var inte så imponerad av det hela så hon avslog frieriet och ändrade sig inte för än tjänaren hade hotat henne.

Det sägs även att Frej är anfader till den svenska ynglinga ätten (kungaätt) och då under namnet Yngve-Frej.

---

Så varför är detta mina favorit gudar? Det är svårt att alltid förklara, men jag tycker Tunrida gör det väldigt bra i sin artikel. Om man ska se det rent praktiskt så är jag en människa som starkt påverkas av jord elementet och därför har jag förmodligen en stark dragning till just skördegudar och fruktbarhetsgudinnor. Det är fömodligen på samma sätt för någon som influeras av vatten att de dras till vattengudar och vattenandar. En något virrig förklaring kanske, men den bästa jag kan komma fram till just nu.

Ha en bra dag alla där ute.

Bok rekomendationer

Jag tentapluggar egentligen. Men på något sätt har jag hunnit läsa ett par andra böcker som jag tänkte rekommendera till er andra som är ute efter något intressant att fördriva tiden med. Jag sprang för ett tag sedan på en bunt böcker om magi, wicca och liknande på en sekondhand butik här i stan. Det är lite ovanligt eftersom de flesta sådanan butiker här drivs av kristna organisationer vilket gör böcker i det ämnet, ja låt oss säga svåra att komma över. Men hur som helst kom jag över en liten skattkammare av böcker till ett billigt och bra pris och har börjat beta mig igenom dem sakta men säkert.



Den första boken heter The ultimate encyclopedia of spells och är skriven av Michael Johnstone. Namnet säger det mesta, men inte allt, om boken. Den består till störste delen av olika trollformler som delas upp i olika avdelningar beroende på ändamålet. Här hittar man hur man skaffar sig mer pengar, vinner på lotto, avvisar fattigdom, vinner tillbaka en gammal kärlek , skaffar sig en ny kärlek, hur man håller sig frisk, stillar bråk, hur man byter förtrollningar lagda på en och en massor mer. Med andra ord något för alla, sammanlagt räknar jag till 88 olika trollformler.

Trollformlerna är riktigt bra och väl genomtänkta. Det finns något för nybörjarna men även lite mer komplicerade och ansträngande trollformler. De är naturligtvis på engelska vilket gör att man kan behöva översätta eller ändra på formuleringarna för att få det att flyta. Men det är inte för alla trollformler som jag vill rekommendera denna boken. Nej det är i stället de första kapitlen som jag blev mest imponerad av. Där går Johnstone igenom magins historia, hur den ser ut i dag och de grundläggande redsakapen på ett ovanligt snabbt och koncist men ändå väldigt informativt sätt. Där efter beskriver han grunderna för magiskt arbete, vad man bör tänka på och där finns även ett ypperligt kappitel om både ljusmagi och magi med hjälp av knutar. Till sist beskriver han vad man bör tänka på om man ska skapa en egen trollformel.

Sammanlagt gör de första kapitlen att detta är en av de mest lätt försåtliga och samtidigt mest informativa böcker om grunderna i magi som jag har läst. Jag rekommenderar den varm till alla nybörjare men även till de som är mer erfarna och vill få lite ny inspiration.

 

 



Den andra boken heter A witch like me och är skriven av Sirona Knight tillsammans med tretton andra författare bland andra kända namn så som Patricia Telesco, AJ Drew, Ambrose Hawk, Lady Sabrina, Skye Alexander, Gerina Dunwich och Dorothy Morrison. Idéen är att varje författare beskriver hur de kom i kontakt med wicca/magi och hur det har påverkat deras liv. Den tar även upp vilka fördomar de har fått utstå, hur det är att vara öppet nyhednisk och samtidigt en offentlig person och livs förändrande upplevelser.

Jag hade stora förhoppningar på den här boken och till viss del har den levt upp till dem. Det är oerhört fascinerande att läsa om de olika författarnas erfarenheter och deras stigar genom livet. En del är relativt nya inom tron medan andra har haft direkt kontakt med Gardner och hjälpt till att forma wicca till vad den är idag. Genom hela boken hittar man små guldkorn som när Lady Sabrina beskriver hur hon ser på magi och dess konsekvenser:

"I hate people who say you shouldn't use magick to manipulate the forces. If you do a healing, you are manipulating the forces. If you want to do a love spell to attract a particular person to fall in love whit you, then go ahead and do it. But when Thursday morning rolls around and you decide that you don't like the color of his socks, you can't say, "Be gone foul thing" and kick him out of your life. It doesn't work that way. There's no difference between doing a candle spell and using courting tools in the form of a short skirt or perfume."

Eller när Raven Grimassi beskriver magi:

"Magick is simply an understanding of the inner mechanisms of Nature combined whit the ability to merge whit and channel these forces towards a manifasted desire."

De flesta av författarna bor och är verksamma till största delen i USA vilket märks på sättet de blir bemötta och även på de värderingarna de själva har. Det som kan irretera mig är att Sirona Knight skriver små sammanfattningar och kommentarer mitt i de andra författarnas texter. Ibland känns det lite som en kommentator under en fotbolls match "Och NN har nu kommit fram till att magi är det enda som kan fylla tomrummet efter NNs döda mor"  var på NN berättar om tragedin. Visst kan jag förstå att det finns behov att summera för att undvika att boken blir för lång. Men det känns ändå som ett störande element, jag hade hellre velat ha mer flytande text.

Men trotts detta kan jag varmt rekommendera boken. Den får en att känna sig lite mindre ensam och det är definitivt intressant att läsa om andra människors erfarenheter. Ett plus är ju att man får lära känna några av sina favorit författare på ett nytt sätt och dessutom upptäcka nya som verkar ha vettiga åsikter. Jag har redan skrivit en önskelistor med ett par böcker som några av författarna i boken har skrivit. Om inte annat så är det en väldigt bra historiestudie av hur långt wicca har kommit och hur vi kom hit där vi är idag och om alla de som kämpat för att ta oss hit.

 

Så det var mina två bokrekommendationer för nu. Jag återkommer nog så småningom om det är flera av böckerna i min hög som jag gillar.

De tre sjungande löven eller prins Hatt under jorden del I

Ja jag lovade ju att återkomma med min absoluta favorit saga. Jag känner den som Sagan om de tre sjungande löven, men jag har fått veta att vissa kallar den Sagan om Prins Hatt under jorden. Så båda titlarna får komma med. Det här var den sagan som min mamma fick läsa om och om och om och om igen när jag var liten. Nåde henne om hon missade ett ord eller en mening för då var jag snabbt där och rättade. Än idag när jag minns sagan kan jag se bilderna från min sagobok framför mig. Eftersom min sagobok är undan stoppad sedan länge så får minnet duga. Jag insåg även att det är en lååång saga så den kommer att dyka upp i tre delar (vad gör man inte för att hålla folk på sträckbänken).

-------

En gång för länge sedan i ett kungarike långt i fjärran fanns det en kung som hade tre mycket vackra döttrar. En dag skulle kungen bege sig till den stora marknaden i grannlandet och frågade sina tre döttrar om de önskade sig någonting. Den äldsta önskade sig vackra klänningar i siden och sammet, den mellersta önskade sig smycken av pärlor och juveler, men den yngst log och sa att allt hon önskade var De tre sjungande löven som hon hade sett i sina drömmar. Kungen begav sig iväg till marknaden och han köpte klänningar blå som havet och gröna som ängarna och han köpte smycken som sken klarare än alla stjärnorna på himmelen. Men hur han än letade så hittade han inga sjungande löv. Till slut gav han upp och återvände dyster hemåt utan att ha en gåva med till sin yngsta dotter.

Men så hörde han en himmelsk sång som ekade ut över fälten där han och hans följe red. Han vände sin häst och följde ljudet, och där mitt på ett fällt fanns en liten kulle och på kullen stod en buske och på toppen av busken satt De tre sjungande löven och sjöng så vackert att hans hjärta höll på att brista. Kungen red upp på kullen och sträckte sig upp mot löven för att plocka dem. Men ju mer han sträckte sig desto högre upp verkade löven sitta. Då hördes en röst eka över fältet. "Vem försöker plocka mina Tre sjungande löv?" Kungen förklarade vem han var och han bad rösten om tillstånd att få plocka löven då hans yngsta dotter endast önskade sig dem och inget annat. "Du får plocka löven och ta dem med till din dotter om du lovar att ge mig den första levande varelsen som möter dig när du rider in på din borggård" svarade rösten. Kungen gick villigt med på avtalet eftersom han alltid först möttes av sin hund. Den var visserligen honom mycket kär men för sin dotters lycka var han villig att offra en hund. I samma stund som kungen svarade ja så sänkte sig löven ner så han kunde plocka dem utan besvär och så gav sig kungen och hans följe sig hemåt.

Den yngsta prinsessan saknade sin far kungen något fruktansvärt och hade hållt utkik efter honom i flera dagar. När hon så fick se honom komma ridande längst landsvägen så skyndade hon sig ut på borggården för att möta honom. Och så kom det sig att det var prinsessan och inte hans hund som var den första levande varelsen som mötte kungen när han kom hem. Kungens hjärta brast när han såg sin älskade dotter. Han satt av sin häst och delade ut gåvorna till alla sina döttrar. När han skulle lämna över De tre sjungande löven så brast han ut i gråt och berättade för sin familj om det avtal han hade ingått med rösten. I tre dagar sörjde hela landet att deras yngsta och vackraste prinsessa skulle tas ifrån dem.

På den tredje dagen så lämnade kungen och hans följe åter slottet och nu red hans yngsta dotter med dem. I sin hand höll hon De tre sjungande löven. De kom fram till den lilla kullen med busken på och där lämnade kungen sin dotter och vände åter hemåt. Kvar på den lilla kullen under busken satt prinsessan och bittra tårar rullade ner för hennes kinder. Så när ljudet av hovar till sist klingat bort och endast De sjungande lövens sång hördes så öppnade sig ett hål vid hennes fötter. Prinsessan tittade ner i hålet och såg en lång trappa som ledde ner i underjorden. Hon blev nyfiken och gick sakta ner för den långa trappan som aldrig verkade ta slut. Till sist stod hon i en sal som var större än någon av de salar som hade funnits i hennes fars slott. Golvet var av den vackraste marmor och underbara pelare bar upp taket som var så högt så att man knappt kunde skymta det. Salen lystes upp av rader av kandelabrar i ädla metaller och väggarna var klädda av gobelänger med motiv från sagor.

Prinsessan vandrade sakta omkring i den väldiga salen och tittade på alla vackra saker. Snart blev hon hungrig och hittade då ett bord som var fulldukat med läckra maträtter som fick det att vattnas i munnen på henne och karaffer som var fulla av sött vin. Hon åt och drack tills hon var mätt och fortsatte sedan att titta sig omkring. Timmarna gick och till slut var prinsessan så trött att hon knappt kunde stå. Då fick hon syn på en liten dörr och när hon tittade in genom den så såg hon en säng. Hon la sig i sängen och somnade nästan med en gång.

Prinsessan vaknade och insåg att rummet var så mörkt att hon inte kunde se till fotänden av sängen. "Välkommen till mitt slott" sa en röst. Prinsessan satte sig upp i sängen och kände sig ensam och rädd. "Vem är du?" frågade hon. "Jag är Prins Hatt under jorden och de var mina Tre sjungande löv som din far tog" svarade rösten. "Jag är förtrollad och kan inte visa mig för någon men om du lovar mig trohet och vill bli min hustru så kan du stanna här hos mig och du kommer aldrig att sakna någonting". Prinsessan tyckte synd om prinsen och lovade honom att vara trogen och snart var de man och hustru.

Prinsessan levde med sin man Prins Hatt i deras underjordiska slott. På dagarna vandrade hon omkring i salar som aldrig tycktes ta slut och på nätterna när mörkret lade sig kom han till henne och snart älskade hon honom djupt. När ett år hade gått födde prinsessan en son. Hon bad sin make att hon skulle få bege sig hem till sin far för att visa upp den lille prinsen för honom. Prins Hatt hade inte hjärta att neka henne, men han fick henne att dyrt och heligt lova att inte säga något om honom eller den förbannelse som vilade över honom. Prinsessan lovade och snart var hon på väg med sin son till sin far.

När hon kom till sin fars slott så möttes hon av jubel och glädjetårar. Alla ville veta vad som hade hänt henne men hon kom ihåg sitt löfte och svarade bara väldigt vagt på alla frågor. Nyfiknast av alla var hennes mor, drottningen. Hon frågade fråga på fråga om hur dottern bodde, hur hennes man var och vem han var. Men prinsessan var lika vag i varje svar hon gav. Så efter tre dagar begav sig prinsessan hem med sin lille son och med sig hade hon otaliga gåvor.

Efter ytterligare ett år så födde prinsessan en liten dotter och även denna gången bad hon sim man att få besöka sin far. Även denna gången gick han med på det så länge hon lovade att inget säga om honom eller om hans förbannelse. Hon lovade och reste så till sin far med sin son och sin dotter. De blev lika väl emottagna denna gången och alla beundrade de vackra barnen. Men drottningen var fortfarande lika nyfiken och frågade sin dotter om hennes liv. Men prinsessan kom ihåg sitt löfte och sa inget. Efter tre dagar vände prinsessan och hennes barn hem och även denna gången hade de med sig dyrbara gåvor.

Ett till år förflöt och prinsessan födde ytterligare en son. Hon frågade sin man om hon fick ta med sig barnen och besöka sin far. Han såg inget hinder i det om hon lovade att inte avslöja något om honom eller om hans förbannelse. Prinsessan avlade eden för tredje gången och tog med sig alla tre barnen till sin far. Än en gång blev det jubel och glädjetårar och alla frågade henne om hennes man. Men hon höll fast vid sitt löfte och sa inget. Men hennes mor hade funderat ut en plan och på den tredje dagen innan prinsessan och barnen skulle åka hem satt drottningen och prinsessan och såg hur barnen lekte.

"Dina barn är ovanligt vackra min dotter" sa hon till prinsessan. Prinsessan tackade och strålade över berömmet så som alla mödrar gör när någon berömmer deras barn. "Och så intelligenta sedan" fortsatte hennes mor. "Din äldsta pojke måste ha ärvt sina ögon av sin far och din dotter måste ha hans leende" fortsatte drottningen. "Jag vet inte för jag har aldrig sett min makes ansikte" svarade prinsessan. Med ens insåg hon vad hon hade gjort och tittade förtvivlat på sin mor. Men orden gick inte att ta tillbaka och snart visste drottningen allt. Nu hände det att drottningen hade viss insikt i trolldom och hade ett och annat knep i bakfickan. Hon gav sin dotter ett eldstål, en koppar ring och en ljusstump. "När din make har somnat så tar du fram de här och slår gnistan genom ringen och tänder ljuset. Då kan du se din make men han kommer inte att vakna" sa hon till sin dotter. Prinsessan tog de tre förmålen och tackade sin mor, för hon hade längtat efter att få se hur hennes man såg ut. Så begav sig prinsessan och hennes tre barn tillbaka hem.

När så natten kom och prins Hatt kom till prinsessan frågade han om hon hade haft ett bra besök hos sin far. Prinsessan svarade att de alla hade varit mycket glada att få besöka hennes far men var ännu gladare över att vara hemma igen. Prinsessan väntade tills prinsen hade somnat och tog sedan fram ljusstumpen, eldstålet och kopparringen som hennes mor hade gett henne. Hon gjorde som hennes mor hade sagt åt henne att göra och slog en gnista som hoppade genom koppar ringen och tände eld på ljuset. Sakta spred sig ljuset i rummet och prinsessan såg för första gången sin makes ansikte. Hennes hjärta sjöng för han var vackrare än hon någonsin kunnat föreställa sig och hennes kärlek till honom växte sig starkare än någonsin.

På morgonen när hon vaknade var prinsen borta som vanligt. Men hennes dag gick fort och hon behövde bara tänka på sin make för att fyllas av glädje. Så även den natten tog hon fram eldstålet, koppar ringen och ljusstumpen och tände ljuset. Länge satt hon och tittade på mannen som sov bredvid henne och hon såg ansiktsdrag som hon kände igen i sina barn och hennes hjärta fröjdades.

När så den tredje natten kom så skulle hon åter igen tända sin ljusstump. Men hon längtade så efter att få se sin man att hon glömde att låta gnistan hoppa genom koppar ringen och med ens vaknade prins Hatt och insåg vad prinsessan hade gjort. Deras vackra hem förvandlades till en grotta med jordgolv och jordtak. I grottan krälade det ormar och paddor hoppade omkring. Mitt i allt stod prinsessan och grät med sin yngsta son i famnen och de andra två barnen vid sin sida. Hon var tvungen att berätta för prinsen vad som hade hänt. Prinsen hade förlorat sin syn och såg nu varken sin fru eller sina barn.

---------

Fortsättning kommer jag lovar...

Samhain firande

Jag hoppas att alla hade en bra Samhain och fick möjlighet att fira så som de hade planerat. Här hemma hade vi en riktigt trevlig kväll med ett par överraskningar.

I år så hade jag en hel del magi som jag ville utföra så mina förberedelse brickor var fullastade. Jag gör alltid så att jag plockar ihop allt jag behöver på brickor innan jag börjar mina ceremonier och min magi. Det är enklare och så glömmer man inte att ta med sig något viktigt. Men i år så var de som sagt överbelastade. Så här såg det ut:



I plast behållaren i bakgrunden finns allt som jag behövde för min ljuslabyrint som jag skapade ute på gräsmattan. Det var en riktigt mäktig upplevelse att i mörker vandra längst en labyrint som byggts upp av ljus. Det var dessutom en mulen kväll här så varken månen eller stjärnorna syntes. Det tog sin lilla tid att bygga upp labyrinten och att ta hand om den när jag var färdig. Men det var verkligen värt det och jag kan varmt rekommendera det andra.

På silverbrickan så har jag tagit fram allt som behövs för den magin jag ville utföra. För första gången gjorde jag en "honeyjar spell" och jag gillade verkligen den typen av magiskt arbete. Idéen bakom är att göra någon eller något "sött" på dig (på engelska "sweet" som både betyder både söt och att gilla).  Jag beskriver grunderna lite längre ner. Jag provade  även det gamla knepet att skala ett äpple i en lång cerpentin och kasta skalet över axeln för att få fram initialen på ens sanna kärlek. Men jag lyckades aldrig få ett helt skal så jag kanske inte har någon sann kärlek ;) .

På träbrickan står det som ska användas till bröd och vin delen av ceremonin och även en liten skål för att kunna lägga undan bröd och vin till de döda. Brödet är mitt vanliga sabbats bröd som är format som det åtta ekrade hjulet, en symbol för året och sabbaterna och esabbaterna. Det är ett enkelt recept som ska stå och jäsa i ca 6 timmar första gången vilket gör att det är smidigt att arbeta ihop på morgonen och baka ut på eftermiddagen. Till det här firandet valde jag ett riktigt mustigt rödvin. Jag hade egentligen velat få tag på mjöd men det visade sig att beställningstiden på systemet var lite för lång. Jag får vara ute i bättre tid nästa gång.

Jag hade ett par upplevelser igår som jag inte hade väntat mig. För det första så under min meditation så upplevde jag det nästan som att medvetandet och kroppen separerades. Väldigt svårt att beskriva, men det var inte som en astralresa eller trumresa utan kropp och medvetande var på samma ställe men ändå skilda åt. Svårt att förklara men jag har inte varit med om något liknande tidigare.  Jag tror att jag måste skärpa mig vad gäller meditation. Jag har blivit lite lat på senaste tiden och mediterar inte lika mycket som förut. Men det här är något jag vill utforska lite mer.

Det andra som hände var att när jag var i min cirkel så tappade jag helt tidskänslan och perspektivet. inte för att jag brukar hålla koll på hur länge jag arbetar i min cirkel, men man brukar ändå känna på ett ungefär hur länge man varit där inne. Men när jag öppnade min cirkel så kändes det som att det hela hade gått väldigt fort, kanske en timme max. Men när jag kom ner i köket och tittade på klockan så insåg jag att det var nästan fem timmar senare. Det tillhör ovanligheterna att jag spenderar så lång tid i en cirkel och jag brukar definitivt känna av det. Men sedan var jag verkligen helt slut hela kvällen. Jag funderar på om jag lyckades göra något under min meditation som dels tog längre tid än vad jag insåg och dels tog en hel del energi.

Jag måste säga att det var en av mitt livs mest intensiva Samhain kvällar och jag är riktigt glad att få ha upplevt så mycket på en kväll.

Nu tillbaka till honungsburken:

Honungsburks magi

Idéen är att få någon eller något att bli lika sött mot dig som honungen. Det fungerar på allt från kärlek, pengar, jobb och allt annat som du vill ska få positiv påverkan på ditt liv.

Du behöver:

En burk med ett lock som tål värme.

Honung, sirap eller liknande söt substans.

Ett papper som är oanvänt och ovikt.

En penna i en färg som motsvarar den magi du vill utföra (grönt för pengar, rött för kärlek osv).

Örter som hjälper magin på vägen (rosenblad för kärlek, basilika för jobb osv)

Om du vill få någon att gilla dig så ger det extra styrka om du har ett hårstrå från den personen och ett från dig.

Ett ljus i passande färg.

En olja med örter som passar i sammanhanget.

En tesked

En bricka eller tefat att ställa burken på.

--

Fyll burken till bredden med honungen (eller valfri söt, klibbig, substans).

Ta pappret och riv längst sidorna så att inga raka kanter finns (för att ta bort maskinens skärning).

Skriv på pappret namnet på personen, företaget eller målet på det som ska bli sött på dig tre gånger under varandra. Tex Hasse Karl Johansson eller Volvo.

Vänd pappret 90 grader och skriv ditt namn över det du har skrivit tre gånger. Då får du ett rutnät som vid luffarschack.

Nu skriver du din önskan i en cirkel runt namnen. Du får inte lyfta pennan från pappret när du skriver utan det ska bli en obruten cirkel av ord som går hela vägen runt, koppla samman sista och första bokstaven så att cirkel inte är bruten. Detta kan vara lite knepigt eftersom man gärna lyfter pennan för att sätta en prick över i eller liknande. Om du bryter cirkel så börja om från början på ett nytt papper. Lättast är det om du håller dig kort eftersom det är lättare att få det att gå ihop på slutet. Välj tex "gilla mig" eller "anställ mig" framför "älska mig för evigt" eller "snälla ge mig ett arbete".

Ta nu örter och eventuella föremål och placera mitt på pappret.

Koncentrera dig på ditt mål och vik pappret på mitten mot dig. Det är viktigt att du viker mot dig för att föra magin mot dig. Vänd på pappret och vik igen. Fortsätt tills du inte kan vika pappret längre.

Öppna locket på honungsburken och ta en tesked honung, säg "Så som denna honung är söt för mig, låt (infoga lämpligt namn) bli söt på mig" och ät. Gör detta tre gånger. Anpassa hur mycket honung du tar för att få plats med pappret i burken, har du stor "pappersknöl" så måste du äta stora skedar med honung.

Lägg ner pappret i burken och peta ner det med skeden så att pappret täcks av honungen. Sätt på locket och ställ burken på ett fat.

Smörja in ljuset med oljan och ställ det på burken och tänd det medan du koncentrerar dig på målet. Det kan behövas att man tänder ljuset och droppar lite stearin på locket av burken för att ljuset ska fastna.

Låt ljuset brinna tills det slocknar. Tänd ett nytt ljus varje måndag, onsdag och fredag tills ditt mål är uppnått.

 

Jag gillade som sagt verkligen den här metoden. Den var lätt att arbeta med och de flesta sinnen fick vara med vilket gör det enkelt att behålla fokus på det man vill uppnå. Jag tänker bara utfärda en liten påminnelse om att vara försiktiga när ni arbetar med magi som påverkar andra människor. Formulera er noga och tänk efter en extra gång på konsekvenserna av det ni gör. Gör som ni vill men skada ingen. Det är också värt att på peka att det kan ta lite olika lång tid för magin att verka lite beroende på hur komplicerad din önskan är. Vill du vinna pengar och köper en triss dan efter så kan det gå fort. Men önskar du att din ungdomskärlek som nu bor i Nya Zeeland och är gift och har fem barn, ska komma tillbaka och gifta sig med dig så får du vara beredd på att vänta eftersom det kommer ta tid att reda ut. Då är frågan om det är värt all den smärta för alla inblandade och det är ganska tydligt att man bryter mot regeln om att inte skada någon. Men ni måste lyssna på era egna inre röster, låt dem leda er så kommer ni att hitta rätt. Stort nöje med den här typen av magi.

Nu ska jag gå och ta en liten tupplur och njuta av en ledig dag. Ha en riktigt bra början på den nya.